Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danielson, p1e xordische fbage
53
bearbetning och tillförlitlighet, att den tillfredsställer de vetenskapliga
fordringar, hvilka med fog pläga uppställas för andra, jämförelsevis
för en inera uttömmande behandling tillgängliga områden. Hittills
har man knappast på mer än enstaka punkter hunnit öfver den gängse
traditionella uppfattning, som vanligen bildar sig samtidigt med
händelserna under inflytande af herskande riktningar inom den politisku
verlden eller den allmänna kulturen. Blott i de fall, där redan af
gammalt tvenne eller flere stridiga traditioner blifvit satta i omlopp
ungående vissa för vidsträcktare kretsar intressanta brytningsepoker,
har kritiken ännu funnit sig uppkallad och varit i stånd att verkställa
ett grundligare uppröjningsarbete med rikhaltigare, om också långt
ifrån allmänt erkända resultat. Ett sådant ämne är t. ex. frågan om
upprinnelsen till de planer, som föranledde Polens första delning.
Meu för det mesta hafva historicskrifvarne inskränkt sig till att p&
grund af ett mer eller mindre ensidigt arkivmaterial söka skildra
tilldragelsernas allmänna förlopp från den ena eller audra statens synpunkt.
Dylika framställningar kunna, när de göras af den historiska
vetenskapens mästare, sådana som Ranke orli Droysen, innehålla inånga
värdefulla öfverblickar jämte åtskilliga kritiskt faststälda enskildheter
och fruktbringande väckelser till ytterligare pröfning af den rådande
traditionen. Men man kan icke värja sig för det iutrycket, att dessa
lysande försök att sammanfatta något längre tidsskiftens politiska
historia under vissa ledande åskådningar i sin helhet hvila på en
tämligen svag och vacklande grund. Man hor svårt att hysa det
förtroende, som endast förvissningen, att de befintliga källorna blifvit
i fullt mått begognade och med hvarandra jämförda, mäktar ingifva
den kritiske läsaren. Därmed är dock icke sagdt, att dylika
öfver-sigter böra anses gjorda i förtid. Tvärtom, det är alltid ett behof
for vetenskapens utveckling, att sammanställningar af hvad som på
en gifven ståndpunkt är utredt och bekant meddelas till ledning för
kommande forskningar. Först därigenom kan man vinna en klar
uppfattning af hvad som ännu återstår att göra. Men vilkoret därför
är, ott luckorna i vårt vetande icke undandöljas, utan ined nödig
tydlighet påpekas. Det händer likväl esomoftast, i synnerhet hvad de
perioder angår, som ligga vår egen tid något närmare, att de
historiske författarne bemöda sig om att gifva sina framställningar utseendet
af någonting en gång för alla färdigt och afslutadt, äfven där en
uppmärksam granskning föranledes att misstänka brister och
ofullständigheter i de anlitade källorna.
Inom alla delar af historien, så väl den nyare som den äldre,
gäller det såsom regel, att ingen tillförlitlig kunskap kan uppnås,
innan ett så rikt material som möjligt blifvit samladt och
vederbörligen sofradt. Från denna regel kan ej med skäl något undantag
göras för den diplomatiska historien. Det är egentligen ett dilettantiskt
förfarande, om man ur en serie af ministeriella depescher blott
utväljer hvad som enligt ett i förväg bestämdt betraktelsesätt kan synas
intressant eller upplysande. Utan tvifvel kunna äfven med denna
metod hvarjehanda vigtiga bidrag lemnas till den historiska forskningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
