Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pan1kls0n, dik nokdisohe kraok 6l
när han kort efteråt förflyttades till Dresden, visste han äfven att
förtälja om preussiska stämplingar i Polen
Att likväl den fullständiga anslutningen till Österrike ännu
for-dröjdes halftannat år, berodde i väsentlig mån på ovänskapen emellan
Alexej Bestusjev och vicekanslern Vorontsov. Den senare kände sig
öfverflyglad af sin forne skvddslings framgång och följaktligen manad
ntt motarbeta dennes politik, som han förut till alla delar hade
omfattat. Han gjorde sig därför till målsman för bevarandet af
åtminstone ett drägligt förhållande till Preussen. Emellan dessa stridiga
inflytelser, som ifrigt begagnades af den främmande diplomatien,
vacklade kejsarinnan länge, innan Bestusjevs seger afgjordes genom
den österrikiska alliansen af år 1746, som samma år efterföljdes af
en rysk-dansk traktat angående den holsteinska frågan och inledningen
till ett gemensamt uppträdande af Ryssland, Danmark och England
med afseende på den förestående svenska riksdagen.
Här är icke stället att närmare utveckla skiftningarna i den
ryska utrikespolitiken. Anm. har blott genom unförondet af ett
enstaka exempel, hemtadt från en afgörande brytning, velat påpeka, att
prof. Danielsons för öfrigt sakrika framställning skulle hafva vunnit
en riktigare belysning, om han tagit i betraktande äfven de motsatser,
som framträdde vid sjelfva det ryska hofvet.
Af särskildt intresse för svenske läsare äro naturligtvis de
afdelningar, som handla om Rysslands förhållande till de svenska partierna.
Förf. har därvid myckel nytt att meddela och detta af den art, att
därigenom de hittills gängse föreställningarna måste undergå ganska
betydande modifikationer.
Anm. fäster sig mindre vid den kortfattade öfversigten af de
rysk-svenska förhållandena från frihetstidens början till 1743 (sidd.
13—63). Dess innehåll utgöres af smånotiser, hemtade från olika
källor (excerpter ur ryska ministerberättelser och dithörande aktstycken)
och sammanbundna allenast af åtskilliga reflexioner om Finlands
ställning inom den svenska monarkien under de foror, som hotade
från Ryssland. Det förefaller öfverflödigt, när förf. vill finno ett
sammanhang emellan Arvid Horns fredspolitik och hans egenskap att
vara född i Finland, eller då hon af några olämpliga ordalag i ett
utskottsbetänkande drager den slutsatsen, att de svenska
riksdagspartierna vnrit likgiltiga för Finlands öde och därigenom för sin del
hafva gjort finska separatistiska sträfvanden, för så vidt sådana
förekommit, fullkomligt berättigade.
Om förf. för denna afdelning hade begagnat Solovievs utdrag ur
de berättelser, som de ryska ministrarne hemsande från Stockholm,
skulle han hafva funnit flere karakteristiska drag, egnade att belysa
Rysslands ställning till de svenska portierno. Därvid bör alltid
ihågkommas, att äfven vid ryska hofvet partienia befunno sig i ständig
strid med hvarandra och begagnode sig of de utländska
angelägenheterna för sina särskilda syften. Det holsteinska partiet hade ett
1 Soloviev, ibid. sidd. 332, .’147 ff.
I/ut. Tillskrift W89. Hramkn.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
