Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ökversigter och granskningar
kunna på ett värdigare och högtidligare sätt för kommande tider
befästa vilkoren för den mellan Sverige och Norge träffade föreningen
under en konung, men med åtnjutande af särskilda regeringslagar,
än då vi öfverenskommit att i en särskild riksakt innefatta och
upptaga förenämnda vilkor alldeles som de ord för ord härefter följa».
Från prof. Alins ståndpunkt måste ett dylikt uttryckssätt förefalla
»lindrigt sagdt oegentligt» (sid. 135, not. 1), men en sådan
»oegent-lighet» i en internationell lag måste för saken i fråga vara absolut
afgörande, i synnerhet då man kan anföra mångfaldiga uttalanden af
K. Majtt, riksstånd, storting, utskott, deputationer och enskilda
riksdagsmän, hvilka bestyrka, att alla parter på renaste allvar menat hvad
de här skrifvit.
Så afgörande synes mig denna riksaktens redaktion, att äfven om
Norges grundlag blifvit i laga former stadfäst som en svensk
regeringshandling, så vore den i alla fall genom riksakten upphäfd såsom
sådan. Men en sådan bekräftelse har aldrig skett. Jag har i sin tid
sökt att ådagalägga, att under det Norges urtima storting 1814 för
sin del definitivt antog vissa föreningsstadgar i sin grundlag, dessa
äro att från svensk synpunkt uppfatta som »eu traktat af den art,
som kräfver bifall af Sveriges riksdag eller i allt fall hänskjutes till
dess afgörande och således till en början endast förslagsvis uppgöres
med främmande makt». I)e vigtiga aktstycken förf. meddelat och den
inledande bevisning, hans afhandling innehåller, synas mig bestyrka,
att detta kännetecknande varit fullt exakt.
Min anmälan har kommit att till god del taga formen af en
kritik af förf:s slutsatser, ehuru jag är enig med honom om de flesta
af hans premisser. Dessa innehålla i själfva verket en fullständigare
och pålitligare utredning af unionens tillkomst, än någon hittills
gifvit, och skola säkert alltid blifva en oumbärlig hjälpkälla för hvar
och en, som vill ingående studera dess historia.
Nils Hiijer.
Tsar Peters underhandlingar 1716 om landgång i Skåne af
K. J. Hartman. Akad. afhandling. 182 Bid. Helsingfors 1887.
Angående tsar Peters och Fredrik IV:s misslyckade plan att göra
en landstigning i Sverige hösten 1716 hafva under senare tider
nog-grannn, på omfattande arkivstudier grundade arbeten utkommit. Så
utkom i Dansk Historisk Tidsskrift för år 1881 ett märkligt arbete af
prof. E. Holm: »Studier til det store nordiske Krigs Historie»;
sedermera har K. J. Hartman i en akademisk afhandling behandlat
samma ämne, och det är på detta seuare arbete, jag önskar fästa
uppmärksamheten.
Författaren börjar sin afhandling med en redogörelse for tsar
Peters tidigare planer att angripa Kari XII i hjärtat af Sverige för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
