Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A RF8 TVISTEN MELLAN ABFVINGAB TILL TRANEBEBG OCH ÖJA 9
efter älska hvarandra som bröder ocli skiftet anses gjordt i
brödraskap och kärlek 1.
Genom dessa föreningsbref borde väl omsider tvisten varit
ändad, men så var icke förhållandet. Såsom vi redan sett, hade
Jöns Karlsson försålt större deleu af de gods, som fallit på
Ingvars lott. Dessa måste således återvinnas eller ersättas med
andra, och den 16 februari 1445 utfärdar Jöns ett bref, hvaruti
han till Ingvar upplåter andra gods att däröfver styra och råda
samt njuta dess afgäld, intill dess Jöns kan återskaffa de gods,
som herr Bengt Stensson »afträngt honom» ett uttryck, som
tydligen bekräftar att försäljningen icke varit frivillig utan ett
tvångs- eller nödköp. Att Ingvar, som dock i jämförelse med
modren och mormodren visat sig synnerligt tillmötesgående, varit
missbelåten roed det lämnade surrogatet och kanske icke heller
å sin sida så noga iakttagit sina förpligtelser samt försummat
att först hembjuda Jöns hvad han sålt eller förpantat af
arfve-godsen, är också antagligt. Allt nog, Jöns Karlsson besöker
konung Kristoffer i Köpenhamn och klagar att Ingvar brutit
förlikningen. Till stöd för sitt yrkande företer han ett af biskop
Erik i Strängnäs utfärdadt intyg, och detta tillmätes sådant
vitsord, att konungen utan vidare undersökning i öppet bréf
förklarar hela förlikningen ogiltig, en kraftåtgärd, hvars laglighet
också sedermera bestreds, ty, heter det i en senare dom 8, »om
Ingvar Michelsson varit till svars, som lagen säger, eller någon
å hans vägnar, som hade den ädle herren rätteligen undervist
och låtit honom se sämjobrefven, som de hvarandra skäligen
gifvit och beseglat hade, så hade Jöns Karlsson aldrig fångit
det brefvet», men nu hade han det, och sålunda var arfstvisten
återförd till dess förra outredda skick, hvarmed nog ingendera
parten kunde vara tillfreds. Synnerligen gälde detta om Ingvar,
som redan bortförpantat närikesgodsen och af pantinnehafvaren
ansattes, likasom denne tyckes hafva handskats tämligen hårdt
med sin granne på Ön. Att af konung Kristoffer vinna någon
ändring var ej att vänta, men då Karl Knutsson uppstigit på
1 Bida Bämjebrefven finnas i Riksarkivet, det af Ingvar utfärdade i original,
det af Jöns Karlsson i afskriftsbandet J. 7. Bilda äro förseglade af domarne,
men Jöns Karlssons bar enligt afskriften äfven varit försedt med konungens sigill.
Konungen har sålunda måhända endast känt det första förlikningsbrefvet men ej
det senare, hvilket kan i någon mån förklara hans dom.
2 Riksarkivet, afskriftsbandet J. 7.
3 Dom af 13 juni 1458. Riksarkivet J. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
