Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
O. DJURKLOU
räknade hemmanen jämte Mora och Sundby i Öbo socken till
herr Erik Abramsson samt efter dennes död till drottning
Margareta, som således blef ägarinna af hela Öbo socken
undantagandes själfva ön.
Denna upptogs af Berg och Tuna, som visserligen ännu i
viss mån voro sätesgårdar, ehuru de mer och mer närmade sig
till vanliga frälsehemman. Genom tvänne särskilda bref, 1483
och 1485, försåldes det förra af Jöns Karlssons son Karl
Jönsson till herr Sten Sture den äldre \ hvaremot Karl och kanske
äfven Paine Jönsson från Ingvar Michelssons arfvingar — vi
veta ej när — förvärfvat Tuna.
Sedan konung Gustaf genom sitt gifte med Margareta
Lejonhufvud blifvit herre till Svansholmen med underlydande
frälsehemman, riktades hans blickar på Berg och Tuna, dem han ock
förvärfvade 1541, det senare af Karl Jönssons måg Bengt
Skrifvare mot löfte af vederlag, som konungen själf fick bestämma.
Såsom öfverallt, där den konungslige godsförvärfvaren lyckades
samla en mängd hemman, skulle nu bildas en hufvudgård, och
då Svansholmen härtill hade ett alltför ringa utmål och föga
tjänliga egor, valde han själfva ön. Tuna, hvilket troligtvis
varit, hvad redan namnet antyder, det ursprungliga
stamhemmanet eller det Öja, hvartill fru Ingegerd skrifvits, blef nu
hufvud-gården och Berg samt öfriga hemman på ön afhystes därunder.
Dit sattes ock en särskild fogde Anders Eriksson, hvilken med
det offentliga uppdraget att hafva konungens befallning öfver
Glanshammars härad förenade den enskilda befattningen af
gårds-och landbofogde på Tuna. Det nya godset fick nu äfven ett nytt
namn, och ehuru det ännu 1549 går under det gamla, finna vi
detta år 1551 utbytt emot Kågleholm, hvadan således
namnförändringen torde hafva inträdt år 1550.
Att skildra det nya herresätets vidare öden skulle föra oss
alltför långt in på den kända godshistoriens område och är äfven
öfverflödigt, då d:r Magnus Roth i sin uppsats om Kägleholm
och Magnus Gabriel De la Gardie s fullständigt beskrifvit dess
storhetstid, innan det blef ett af reduktionens första offer.
Men vi kunna icke alldeles lämna vårt ämne utan att först
framställa en fråga, som ingen hellre än vi skulle se nöjaktigt
1 De la Gardieska arkivet, VIII, sid. 152 ff. Jämför: > Kägleholm och
Magnus Gabriel De la Gardie>, ..historisk afhandling af M. Roth, intagen uti
Karolinska elementarläroverkets i Örebro årsredogörelse för läsåret 1866-67.
2 Karolinska elementarläroverkets i Örebro årsredogörelse för läsåret 1866—67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
