Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
E. W. B.
Som vid denna tid icke fans någon egentligen lös befolkning
och nybyggarne räknades med bland skattebönderna, kan man
antaga att hela Västerbottens folkmassa icke öfversteg 16,000
personer (Lappmarken oberäknadt). För hela Norrland
(Gestrikland med inbegripet) uppgick efter samma beräkningsgrund
folkstocken till något öfver 60,000 personer.
Jämför man härmed befolkningsförhållandena 50 år senare,
så finner man att folksiffran, i stället för att hafva ökats, icke
obetydligt nedgått. Ifrån 2,625 skattebönder för år 1560
upptagas dessa i en redogörelse för 1612 års lagmansränta för samma
landskap till blott 2,364 rökemantal eller skattebönder \
De ständiga krigen under konung Gustafs söners tid voro
en naturlig orsak till denna folkminskning, dock ser man siffran
stå lägst under Johan III:s tid, då för år 1580 skatteböndernas
antøl uppgick till blott 2,333.
Nästan alla större byar vid Kalix och Torneå älfdalar, som
nu finnas, funnos redan då 2; däremot hör bebyggandet af det
inre landet mellan dessa elfvar till en senare tid; hvadan byarne
Lappträsk, Kypasjärvi, Miekojärvi och Jänkisjärvi m. fl. byar
inom Carl Gustafs, Öfver-Kalix och Öfver-Torneå socknar då
ännu icke finnas upptagna.
Inom hela Västerbotten räknades år 1612 utfattiga
skattebönder 135, öde hemman 34, hvarförutom 37 hemmansegare
voro utskrifna till knektar (Torneå socken är härutinnan icke
inberäknad).
Landets befolkning hade naturligtvis ringa förmögenhet,
men så voro ock behofven små och allmogemannen visste ej af
några andra utgifter än hvad som erfordrades för lifvets nödtorft
och för gäldande af kronans räntor och gärder; dessa voro dock
en tung börda nog, men fördrogos med tålamod af ett slägte,
vändt vid att esomoftast äta bröd sammanbakadt af bark, agnar
och halm. Utan våra dagars bättre kommunikationsmedel och
med tillfället till förbindelse med andra landsorter ytterligare för-
1 Vid sextonhundratalets siat uppgick antalet rökar eller matlag i
Västerbotten till 3,234, hvilket utvisar en tillökning i folkmängden af 4,000 à 5,000
personer från århundradets böljan.
2 Vid jämförelse mellan våra dagars byanamn och de här förekommande
finner man likaledes att under tidernas lopp blott få af dem undergått någon
förändring. Den nuvarande byu »Kamlunge» i Neder-Kalix hette ursprungligen
»Kamlång» = Långfors, »Pålänge» i samma socken hette fordom »Pulinge», ett
ord, som torde vara af finsk eller lapsk härledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
