Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
H. WIESELGREN
allting skalle af hertig — sedan konung — Karl censureras, så
att Erik Jöranssons historia, enligt hans egen uppgift, »medh
rätta wäl må kallas H. K. M:tz eget wärck». Så föregaf han i
»epistola dedicatoria» till Gustaf Adolf, när boken ändtligen 1622
färdigtrycktes (tillegnan är daterad 30 Martij 1522!). Men »the
skreffne chronikor» gå igen, ord för ord, på de flesta af bokens
sidor, ehuru redigeringen i allmänhet och censureringen i
synnerhet gjort, att krönikornas roll för kung Gustafs historia alldeles
icke med Erik Jöranssons bok var utspelad.
1620 trycktes i Stockholm biskop Peders i Västerås
»Ähre-predikning öffver . . . Herr Gustafs, Sveriges . . . Konungz och
Faders, Christelige Lijk», utgifven af superintendenten Sylvester
Phrygius. Här och i Erik Jöranssons stora bok skulle man
således äga hvad förut i handskrifna böcker gått öfver land och
rike, och vida mera därtill.
Men Erik Jöranssons bok vann icke bifall.
Oppositionen-mot Huitfeld var icke stor nog, hans stilistiska oförmåga
däremot mer än stor. Man började tvifla på att arbetet verkligen
varit af Karl IX godkändt.
Redan i samma årtionde, som det blifvit tryckt, befallde
k. Gustaf Adolf sin page-hofmästare, en väl studerad magister,
Egidius Girs, att »compilera Historias Vasorum», hvarför han
äfven anställdes i riksarkivet. Uppdraget fullgjordes verkligen,
men Girs’ krönikor blefvo icke tryckta förrän i långt senare tid.
Gregorius Borastus i Polen torde haft, Johannes Messenius på
Kajaneborg har haft kung Gustafs skrifna krönikor att tillgå
som källa för denne konungs »böcker» i deras rikshistorier,
likaså Johannes Loccenius för sin »Rerum Suecicarum Historia a
rege Berone III usque ad Ericum XIV deducta», tryckt i
Stockholm 1654. Och nu först blir det fråga om författaren (eller
författarne) till dessa krönikor, hvilka alla troget följde.
Loccenius meddelar nämligen en källförteckning, i hvilken
läses: »Erasmi Caroli (ut putatur) chronicon M. S. contractum
Gustavi I, qvod ab illustri Dn. Erico Spärr, nunc in Nor lan dia,
Gevaliensis districtus præfecto utendum habui». I andra
upplagan, 1662, finnes ingen källförteckning, men i anmärkningarna
till texten om kung Gustaf anföres »Erasmus Caroli in vita
Gustavi I» som källa för uppgiften om segerhufvan och om
namnen på k. Gustafs lärare i Uppsala. I tredje upplagan, 1676,
läses i »Index actorum et codicum MSS», hvilka författaren be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
