Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
a. w. b.
missväxtår hade öfvergått Västerbotten, när denna gärd om våren
1618 skulle från landskapet utgå. Torneå sockens andel däri
redovisas i en skattefogde-kvittens af d. 3 juni 1618 sålunda:
»Smör 33 L« 12 tt, Kött 272 L«, Spanmål 33 t:r, ändock
utaf socknen bör utgå årligen 165 t:r, men för socknens fattigdom
skull vill jag», tillägger fogden, »göra min flit därom, det jag
kan få hos godt folk så mycket till borgens, som rester uppå
spanmålen».
Den från Västerbotten utgående andelen i Elfsborgs lösen
skulle terminsvis erläggas, 3 d:r s:mt af hvart hjonelag, »rik och
fattig». Fem terminsafgifter voro erlagda, den sista dock
ofullständigt, när menige man inom landskapet i en supplik till
K. M., dat. Skellefteå socken d. 10 aug. 1618, bedja om
försköning från indrifning af hvad härutinnan ännu resterade,
»hvilket omöjligt är att utgöra», skrifva de, »för stor fattigdom,
ty vi fattige undersåtare äre nu så mycket blefne kronan skyldige
genom oåren och Elfsborgs lösen, så Gud vet, när vår
befallningsman får ut hvad han af oss hafver att kräfva; ’–-
fattigdomen är så stor inkommen med oss, att vi största delen
äre så utfattige, månge tiggare och en part landsflyktige blefne».
För Västerbotten utom Kalix och Torneå socknar1 uppgick
den ordinarie räntan (= årlig ränta och landtågsgärd) år 1624*
till 12,280 d:r 10 öre 12 pgr, för sistnämda socknar till 2,889 d:r
7 öre och för Lappmarken till 1,102 d:r (se för närmare
spe-cification bil. A). Hela denna uppbörd belöpte sig således för
Västerbotten och Lappmarken till 16,271 d:r 17 öre 12 pgr,
motsvarande i vårt mynt omkring 41,000 kronor. Huru mycket högre
dock i själfva verket penningens värde var, ser man af varu-
1 Till fullständigande af de uppgifter, som i det föregående anförts rörande
skattläggningen i Västerbotten under Karl IX:s tid, må här tilläggas, det vid den
mantalssättning, som då verkstäldes öfver Västerbotten enligt kongl, brefven af d.
36 juni och d. 9 aug. 1604, mantalet särskildt för Torneå socken bestämdes efter
4 t:rs utsäde, hvilket äfven genom kongl, brefvet af d. 23 aug. 1607 faststäldes,
»alldenstund där är så mycket bättre lägenhet än i de andra sju socknarne», större
ängslägenheter vid floddalen och rikare laxfiske. Medan för den öfriga delen af
landskapet i förstone af de till jordbeskattningen kommitterade 6 t:rs utsäde hade bestämts
för ett mantal, beviljade K. M. på allmogens supplik af d. 4 dec. 1606 om en
lindrigare bestämningsgrund i ofvan nämda kongl, bref af d. 23 aug. 1607, att
beräkningsgrunden finge bestämmas till 8 t:rs utsäde för mantalet, hvilket allmogen
sedermera ville hafva ändradt till 12 t:r, hvarom i det föregående är närmare
redogjordt.
2 I skattelängderna för samma år förekommer nu bland andra byar inom
Torneå socken äfven Lappträsk by med 4 åboar, den äldsta af byarna vid Sangisåns
öfre lopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
