Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
b. yr. b.
ransakad blifver», beter det i körningens skrifvelse, »så syntes oss
icke nyttigt eller tillbörligt vara att tillsäga någon af parterna
anten det ena eller det andra fiskeriet», hvarföre det slutliga
afgörandet uppsköts, tills oväldiga synemän på stället kunde om
saken ransaka och bestämdes däremot en förlikning parterna
emellan på sådant sätt att de, som bodde ofvan forsen, icke
finge befatta sig med laxfisket nedanför forsen, likasom de, som
bodde nedanför forsen, icke finge befatta sig med fisket ofvanför
forsen. Men som ingendera parten hade till kronan erlagt någon
skatt för kungsådran i samma laxfiske eller för de öfriga
träskfiskena, förklarade konungen att, ehuru han haft rätt att taga
saken något hårdare före med dem, han dock af gunst och nåd
ville hafva dem förskonade, men blefve de förpliktade att
härefter till kronan erlägga 3:dje-delen af all den lax och annan
fisk, som fångades, hvartill de närvarande ombuden såväl för
egen del som å de hemmavarandes vägnar gåfvo sitt bifall.
(I 1616 års laxlängd finnes detta fiske upptaget såsom kronans,
gifvande för året en ränta af 4 t:r lax.)
I en skrifvelse af d. 17 dec. 1639 från Skellefteå supplicerar
Västerbottens allmoge hos K. M. bland annat om att blifva
bibehållen vid sina rättigheter till »arffiskena». Som i denna
skrifvelse framhålles fiskenas i Västerbotten olika natur, intages
den här i hvad som berör denna fråga.
»Emedan här i Västerbotten kronans laxfisken och böndernas egna
arffisken hafva i alla tider och af ålder varit särskilda, såsom redo
räkenskap i Kammaren och gamla längder här hemma utvisa, så ock
bönderna man från man ärft arffiskena efter hvar annan och så dyrt
löst till sig arffisken som annan hus och jord, hvilket gamla och
otaliga många jordebref i några hundra år klarligen bevisa, tv hafva
ock alla framfarna konungar efterlefvat (!) i Konungabalken låtit för:te
välfångna egendom njuta, hvarföre bedja vi underdånigst, att vi må
för:te häfd och egendom njuta och däraf såväl som annat ärftligt
göra kronan vår vanliga rättighet».
Såsom naturligt och rättvist ansågs att de, som bodde
närmast kronans fisken, skulle hafva företrädesrätt att desamma
arrendera, såsom allmogen i en skrifvelse till K. M. af d. 12 jan.
1600 supplicerar för Byske socknemän, att de måtte få öfvertaga
det laxfiskearrende, som var öfverlåtet åt andra än byamännen,
»därigenom dem endels synes ske stor orätt» .1 allmogens
ofvannämda supplik af år 1639 begäres likaledes, att »bönderna i by, där
kronans enskilda fisken ligga, måtte vara närmast till att samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
