Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JSTT FÖHSLAG TILL HÖGSTA DOMSTOL
147
Detta betänkande mottogs med ganska »tor sympati på
riddarhuset. R. o. A. gillade den tanken, att ett Justitie Utskott
af lagfame män med R. St:s rätt borde afgöra rättegångsmålen,
men uttryckligen endast under förutsättning, att utskottets
medlemmar fingo väljas utan något som hälst afseende på stånd.
Betänkandet behandlades därpå i plenum plenorum på
riddarhuset. Men de ofrälse stånden voro obenägna att afstå till ett
utskott ständernas egen rätt att fatta det afgörande beslutet,
och frågan om val af ledamöter i utskotten utan afseende på
stånd eller till lika antal af hvarje stånd var också så ömtålig, att
den hade ringa utsigt att kunna lösas. Betänkandet föll därför
under formen af att uppskjutas till nästa riksdag1.
Det stora försöket att omgestalta den högsta rättskipningen
i riket hade således misslyckats. Onekligen hade mycket vun
-nits, om åtminstone förslaget att inrätta en särskild högsta
domstol gått igenom. Det gör intrycket af att ha varit ett moget
och välbetänkt förslag och synes ha vunnit allmänt erkännande
därför. De missförhållanden, som framkallat förslaget, kvarstodo
emellertid. Något gjordes väl sedan för att minska dem genom
att gifva den nedre Just. Rev. en fullkomligare inrättning, men
det motverkades af det sätt, hvarpå rådsinstitutionen utvecklade
sig. Tanken på att skilja den högsta domsrätten från rådet dog
därför aldrig bort, utan kom oupphörligt fram under de följande
riksdagarna i något modifierad form. Förslaget från år 1738
har således en rik efterhistoria. Men innan vi öfvergå till denna,
kan det vara skäl att omnämna, att förslaget äfven eger en
förhistoria. Redan 1726 hade generalauditören Olof Riddercreutz i
J. D. proponerat, att 4 lagfarne och skicklige män skulle
utnämnas, hvilka dagligen skulle träda tillsammans uti Just. Rev.
med 3 af riksråden och ega titel af Justitiæ Råd. Förslaget
fans mycket godt, men deputationen beslöt sig dock för att icke
upptaga detsamma2. Några medlemmar af J. D. sökte sedan
vid riksdagens slut 1727, då en mängd riksråd skulle
tillsättas, att i stånden genomdrifva, att i stället för att 8 riksråd
utöfver det i R. F. stadgade antalet utnämdes, ett mindre
antal riksråd skulle tillsättas och därjämte utses några
ju-stitieråd. I synnerhet i presteståndet vann förslaget bifall, och
ståndet gjorde flera försök att pruta af på det föreslagna an-
1 R. o. A.-». Prot. d. 30 sept., 11 okt. 1738.
1 J. D. Prot. d. 17 nov. 1726.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
