Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
STRÖDDA MBDDSLANDBN OCH AKTSTYCKHV
beten, hvari han skildrat tiden i fråga1, Fryxell2 och F. F. Carlson3
i sina kända historiska arbeten hafva alla begagnat »deduktionen»,
de båda förstnämnda under citerande af densamma. Till ett
gemensamt misstag har denna förledt dem. I den svenska rådkammaren
var alliansen under år 1660 hufvudsakligen tvänne gånger på tal;
den ena i början af juni i samband med frågan om »afdankningen»
af de värfvade trupper, som under krigen stått i svensk tjänst, men
genom frederna i Oliva och Köpenhamn blifvit lediga; man tänkte
sig uu kunna använda dem för att i förening med Polen framtvinga
en snar och förmånlig fred med Hyssland; — den andra gången
under hösten efter Schlippenbachs hemkomst och under riksdagens
samvaro, hvars utlåtande i frågan man i juni beslutat att inhämta.
Alla de ofvannämnda författarne hafva nu antagit, att det var i juni,
som B. O. deltog i alliansfrågans behandling; ett misstag, förklarligt
på grund af beskaffenheten af B. 0:s »deduktion», men som lätt borde
kunnat undvikas, då de af samma författare använda rådsprotokollen
tydligt visa, att B. O. vid denna tid ej varit närvarande i rådet.
Hos Carlson har detta misstag föranledt andra. Han har i
riks-registraturet påträffat en skrifvelse till Schlippenbach, daterad den 26
juni 1660; denna har af honom ansetts vara den instruktion, på
hvars slutliga lydelse B. O. påstår sig i så hög grad hafva inverkat.
Den är emellertid endast ett bref till Schlippenbach, hvari regeringen
underrättar honom om, att den tillsvidare beslutat att låta alliansplanerna
falla; — ett resultat af de straxt förut i rådet hållna öfverläggningarne
om dessa, i hvilka, såsom nämndt, B. O. ej tagit del4.
Men för öfrigt är det egendomligt att se, på huru olika sätt
»deduktionen» i fråga användts af de särskilda författarne. Fryxell
har belt och hållet satt siu lit till densamma och rent af lagt den
till grund för sin framställning af alliansfrågans behandling i den
svenska regeringen. För honom är det drottningen af Polen, som
»tros» på ett eller annat sätt hafva vunnit Schlippenbach och
»möjligen M. G. De la Gardie själf» för planen, att Sverige skulle skicka
20,000 man till Polen under förevändning att skydda Polen mot
Österrikes förmenta eröfringslvstnad, medan den verkliga afsigten var
att tvinga Polen att välja hertigen af Enghien. När Fryxell då i
rådsprotokollen den 7, 8, 9, 16 juni, hvilka han här citerar,
oupphörligen funnit förhållandet till Ryssland vara på tal, har han på
egen hand dragit slutsatsen, att Schlippenbach (sic!) och De la
Gardie, hvilka nu hemkommit och börjat arbeta för polska
drottningens planer, skulle för att göra saken »mera smaklig och betaga
1 Nämligen i sitt stora arbete: Bidrag till svenska riksdagarnes och
regeringsformernas historia, hvaraf häftet 1 ntkom 1845, och i den är 1818 utgifna
skriften: Quæ a tutoribns Caroli XI — cnm exteris populis sint acta.
J Del XIII, ss. 52 f.
3 Del II, ss. 135 f. 180.
’ Med detta misstag sammanhänger uppgiften (s. 136) att S:s afresa blef
fördröjd till efter riksdagens slut, hvilken jämte andra uppgifter synes utvisa, att
C. ansett S. vid denna tid hafva varit i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
