Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P0NIAT0V8KI8 BERATTEL8E OM SINA ÖDEN
193
kunna undgå att här om densamma lemna några närmare
detaljer.
Då svenske konungen i Javorov mottagit underrättelsen om
fiendens tåg till Varsjav, fattade han i förstone det beslutet, att vända
tillbaka dit, men när palatinen af Kalisz, Galecki, som befann sig i
Leopol, då svenske konungen sände några trupper för att där hemta
proviant, gifvit dessa det förmätna svaret, att han väl kunde bjuda
på kulor och krut, men icke på lifsmedel, blef konungen uppbragt
och tågade i spetsen för drabanterna och några dragonregementen
mot staden, dit han anlände följande dag efter att hafva marscherat
hela natten. Sedan man rekognoserat fästningen och den sidan, där
kapucinerklostret är beläget, befunnits vara den lämpligaste punkten
för en stormning, skred man till verket. Med användande af några
plankor lyckades konungen bestiga fästningsvallen, hvarvid endast tio
man gingo förlorade. Han gjorde sig sedan till herre öfver staden
[den 27 aug. 1704], hvilken han emellertid redan efter åtta dagar
lemnade, för att på uppmaning af grefve Poniatovski begifva sig till
Varsjav, dit hären tågade i tre kolonner. Långt ifrån att motsätta
sig detta, sedan han en gång blifvit tillbakaslagen vid ett anfall som
han under natten ville företaga i närheten af Leopol, drog sig den
ryktbare kosackhöfdingen Mazepa undan till Volhynien, oaktadt han
hade en här på 40 tusen man till sitt förfogande.
Konung Stanislaus hade redan ryckt fram till Vysock i närheten
af Jaroslav, där han förenade sig med svenske konungen [den 5 sept.
1704], Storgeneralen Lubomirski, som dragit sig tillbaka till sina
gods vid Rzeszov, sände sina ursäkter till konung Stanislaus, sägande
att hans klena hälsa hindrade honom att åtfölja konungen. Samtidigt
därmed skickade han också bud till konung August för att hos honom
anhålla om fred och tillgift, hvilket också genast beviljades honom,
oaktadt han icke lyckats i sin plan att bemäktiga sig konung Stanislai
person.
Under tåget till Varsjav tilldrog sig ingenting anmärkningsvärdt,
med undantag af att konung August passat på tillfälle att sätta sig
i besittning af slottet i Varsjav, där generalen grefve Horn inneslutit
sig tillika med 300 svenskar, biskopen af Posen och två af hans
kolleger, ambassadörerna Palmenberg och Wachschlager. Som grefven
insåg att allt motstånd vore fruktlöst, då ingen hjälp vore att
förvänta, kapitulerade han och erhöll af konung August tillåtelse att
uppsöka svenske konungen, sin herre. Denne mottog honom
emellertid icke särdeles nådigt, alldenstund han ansåg, att generalen icke
bort aflägsna sig, ej heller dela sina trupper för att söka proviant,
då han visste att fienden nalkades, och då nu general Horn rosade
konung Augusts ädelmod och talade om det nådiga bemötande han
rönt af honom, genmälde svenske konungen, att alldenstund generalen
trifdes så väl hos konung August och dessutom vore hans krigsfånge, kunde
han till honom återvända; och detta nödgades generalen också göra’.
1 Jämf. en afvikande framställning hos Carlson, anf. arb. s. 394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
