Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH RYSSLAND EFTER FREDEN I KARDIS
237
arbetade ,för dessa mål och dessa intressen, får ingalunda räknas
den till nackdel, om man ock stundom har skä4 att klandra de
medel den använde liksom dess svaghet att vilja utföra mera
än krafterna medgåfvo.
Frånsedt förhållandet till Ryssland, hade Karl XI:s
förmyndareregerings utrikespolitik efter frederna i Oliva och
Köpenhamn hufvudsakligen syftat mot tvänne mål: att genom en närmare
förbindelse med de stater,v som fordom varit Sveriges vänner,
skaffa sig ett ryggstöd gent emot de »illviljande» makter, dem
man kunde betrakta som dess fiender, och att bekämpa
Österrikes planer på polska kronan. Efter Kardis-freden trädde dessa
syften afgjordt i förgrunden. Att befordra dem hade man sändt
Sten Bjelke till Polen och Claes Tott till Frankrike; en yttring
af samma politik var det ock, då man i juni 1661 affärdade
grefve Nils Brahe till England att bringa till slut en genom det
svenska sändebudet därstädes, FriesendorfF, redan inledd
underhandling. Målet för denna var icke en »intim och estroit»
allians, utan endast »en simpel vänskapstraktat»; i okt. s. å. blef
en sådan afslutad.1
Men vida större vigt fäste man vid Bjelkes och Totts
beskickningar: successionen i Polen var utan tvifvel, sedan
förhållandet till Ryssland stadgat sig, den svenska utrikespolitikens
främsta fråga. Utsigterna till framgång i denna sak syntes till
en tid ganska ringa; Bjelkes mission misslyckades nästan
fullkomligt. I slutet af aug. återkom han till Stockholm, medförande
såsom det enda egentliga resultatet af sin beskickning ett från
polsk sida uppgjordt förslag till vänskapstraktat, hvars innehåll
och form ej mindre än sättet, hvarpå den tillkommit, syntes den
svenska regeringen »mäkta suspecta».2 Men bättre framgång än
Bjelke hade Tott. I sept. lyckades denne, som bekant, i
Fontainebleau afsluta ett fördrag, som i en hemlig artikel
tillförsäkrade den svenska kronan rika subsidier, medan hon förband
sig att med vapenmagt, om så skulle påfordras, hindra alla
försök att störa polackarnas »valfrihet»; i stället lofvade hon
befordra hertigens af Enghien val till polsk tronföljare.3 Nu var
1 Instruktionen för Brahe. dat. 19 juni R. R. Jfr Carlson, anf. arb. II, s. 190.
2 K. P. 1661 (P. III) 26 aug. Jfr. Tham, anf. arb. II, 148 (som felaktigt
uppger 26 juli i st. f. 26 aug). Sn sammanträngd, men redig och otvifvelaktigt
pålitlig redogörelse för Bjelkes verksamhet i Polen och beskaffenheten af den ofvan
nämnda vänskapstraktaten lämnar ett bref från regeringen till Tott af den 20 dec.
1661 (R. R.), hvari angifvas orsakerna till dess beslut att ej ratificera denna.
3 Carlson, a. fcrb. II, 186 f; Tham, a. arb. II, 149 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
