Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
JOHN B. NORD WALL
hade Kardis-fredens urkund omgärdat densamma. Men
fullkomligt fri hade handeln icke varit under stilleståndsåren och
blef ej heller efter freden. Den svenska regeringen hade redan
år 1659 gjort kopparhandeln på Ryssland till ett regale — detta
i afsigt att dyrka upp priset för ryssarne, hos hvilka kopparen
vid denna tid var mycket dyr, och skaffa kronan välbehöfliga
inkomster. Nu efter freden beordrades visserligen Helrafeldt att
frigifva kopparhandeln; dock befalde man honom samtidigt att
tillse, att icke någon »ansenlig» kopparutförsel komme till stånd;
man hade ännu ej uppgifvit hoppet att för kronans räkning göra
en god affär på denna vara.1 Tsaren hade, likaledes före freden,
slagit under sig handeln med lin och hampa, varor med god
afsättning på den svenska marknaden, men det var för köpmännen
å den svenska sidan lika olägligt att köpa dessa varor af tsarens
faktorer som det varit för ryssarne att tillhandla sig koppar af
den svenska kronans. För öfrigt hade ryssarne under sommaren
1661 lagt en särskild tullsats på varor, som fördes från det
svenska Kockenhausen uppåt Düna, de handelsidkande svenske
undersåtarna i dessa orter till mycket förfång.2
Men andra och vida allvarsamtnare anledningar till
missnöje funnos. Ar 1660 hade Helmfeldt inom sitt guvernement
på olika punkter uppstält gränsvakter. En dylik postering, som
var beordrad till Salmis i Kexholms län — på denna tid såsom
grefskap tillhörigt Karl Gustaf Wrangel — finner vid sin
ankomst dit en rysk gränsvakt före sig tre mil in på svenskt
område, såsom man beräknade å svensk sida. Men ryssarne påstå,
att Salmis och Suistamo pogoster tillhöra tsaren, och afvisa den
underlägsna svenska posteringen. De ryska anspråken väckte
förvåning; sedan den är 1621 afslutade rågångsskilnaden på den
Kexholmska gränsen hade gränsen vid Salmis aldrig varit tvist
underkastad. Visserligen sändes nu omedelbart en större svensk
truppstyrka till Salmis; men den lyckas ej förmå ryssarne att
vika undan. På ingendera sidan vågar man använda våld, men
svenskarne stanna kvar, och så ligga de båda vakterna med
föga vänliga känslor ända till fredsslutet i hvarandras närhet;
1 Förf:s ofvannämnda skrift s. 114 n. 2; K. M:t till Helmfeldt 30 aug. R. R.
Helmfeldt till K. M:t 1 okt. Narva. orig. (S. G. Helmfeldts bref till K. M:t i
riksarkivets Ingrica n:o 15).
2 Guvernören i Riga P. Sparre till K. M:t Riga 25 aug. orig. Liv. n:o 199.
Jfr den nedannämnda hufvudinstruktionen af 5 nov. 1661 för B. Horn, J.
Hast-fehr och A. Walwick gg 12, 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
