- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
249

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH RYSSLAND EFTER FREDEN I KARDIS

249

gjordes den ock högst ogärna. Sändebuden beordrades att icke
själfva nämna densamma; om det befunnes nödvändigt att göra
den, skulle de laga, att den komme till ryssarnes öron »genom
andra och tredje handen», t. ex. genom de främmande köpmännen
i Moskva, så att ryssarne själfva föranleddes att »lystra
därefter» 1.

Det var sålunda icke ringa förändringar i afseende på
Sveriges och Rysslands ömsesidiga kommerciella förbindelser, som
Horn och hans kolleger kunde komma att genomföra. Af
framgång i den svenska regeringens planer i detta afseende väntade
man sig mycket å svensk sida; den »Archangelske farten»,
engelsmännens och holländarne» handel öfver Archangelsk, hvilken
alltid varit svenskarne en nagel i ögat, skulle säkert få en svår
stöt, kanhända gå alldeles under2.

Men de svenska sändebudens till Ryssland instruktioner
sysslade icke blott med Sveriges och Rysslands inbördes
förhållanden; äfven rent storpolitiska frågor skulle dessa bringa
på tal.

Att den svenska regeringen var villig att medla fred mellan
Polen och Ryssland, hafva vi sett af den instruktion, Sten Bjelke
erhöll den 30 maj år 1661. Bjelke hade visserligen i Polen »in
generali» påpekat, hvilket intresse Sverige hade af en fred mellan
Polen och Ryssland, men han hade icke direkt erbjudit Polen
Sveriges bemedling3. Nu erhöllo emellertid sändebuden till
Ryssland order att, då lägligt tillfälle erbjöd sig, för tsarens
deputerade omnämna, huru polackarne vid riksdagen i Warschau
med tacksamhet antagit ett anbud af Sverige att medla fred;
äfven tsaren borde därföre antaga dess bemedling. Af önskan
att hålla balansen mellan de båda slaviska staterna, af hvilka
Ryssland under senaste tider afgjordt blifvit den förhärskande
med en makt, som hotade blifva farlig för grannarne,
framkallades den svenska regeringens ifver att medla fred — liksom ock
af begäret att sticka ut Österrike.

Kejsar Leopold hade nämligen på våren 1661 aflfärdat en
ambassad till Moskva, hvilken, såsom man i Sverige förnummit,

1 Om denna koncession åt ryssarne handlade bimemorialet.

2 B. Horn till K. M:t, Moskva "29 mars 1662, orig. Legaterna Frih. B.
Horns m. fl. bref till K. M:t lfi62 (E. A. Mnscovitica.) Filip von Krusenstjerna,
ståthållare i Reval, till K. M:t, Reval 5 maj 1662, orig. Liv. N:o 138.

3 Detta enligt hans egna ord i rådet den 26 aug. 1661. R. P. (P. III).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free