Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättelser
277
Konstantinopel uppehöll sig Skytte några månader i slntet af 1651
och början af 1652 i Siebenburgen, där han gjorde bekantskap med
hofvet och landets stormän och gjorde goda iakttagelser, hvilka han
nedlade i fyra för hans eget hof afsedda berättelser, hvilka nu blifvit
funna i en bundt arkivalier i Klausenburgs universitetsbibliotek. Hr
Szilàgyi’s föredrag och det svenska riksrådets berättelser skola i ett
kommande häfte meddelas. — Som bekant, har den svenska häfden
andra uppgifter om orsakerna till Bengt Skyttes konstantinopolitanska
resa. (H. W.)
— Af Generalstabens sedan någon tid bebådade stora verk öfver
Sveriges krig 1808 och 1808 har första delen nyligen utkommit under
titeln Sveriges krig ären 1808 och 1809 (IX + 373 sid. + 25 bilagor;
pr. 6 kr. 50 öre). Bandet innehåller en öfversigt öfver den politiska
ställningen 1807 samt en framställning af »Sveriges försvarskraft».
Två »förläggningskartor» för de finska regementena åtfölja detsamma.
Vi måste för ögonblicket åtnöja oss med denna korta notis.
— Intendenten Axel Zettersten har utgifvit under sommaren
Svenska flottans historia åren 1522—1634 (511 sid. pr. 7 kr.)
Vi skola återkomma till detta på omfattande källforskningar grundade
arbete.
— Läroverksadjunkten W. Molér har under den anspråkslösa
titeln Bidrag till en Gotländsk Bibliografi (Stockholm 1890, 116 +
4 opaginer. sid. pris 3 kr.) utgifvit en systematiskt ordnad öfversikt
öfver skrifter angående Gotland, eller i hvilka gotländska ämnen och
personligheter beröras. Bibliografien, som upptager nära 1,000
nummer och åtföljes af register, bör blifva en nyttig tillflykt för hvar och
en som söker upplysningar om den genom språk, historia, folkseder,
minnesmärken och natur lika märkliga ön.
— Under den något påfallande titeln Kal/dråpet och
vånpröf-ningen har docenten G. Cederschiöld i Lund lemnat ett litet bidrag
till kritiken af de isländska sagornas trovärdighet. Han söker
nämligen bevisa huru Viga-Glumssngan, en af de mest betrodda isländska
sagorna, innehåller åtminstone en diktad episod. Det är nämligen
berättelsen om, huru Glum, genom att narra en viss Ingolf att döda
en »ladukalf», bringar honom i rykte för dråpet på Hlödu-kalfr, en
personlig fiende, som Glum själf dödar. Det sker under förevändning
af en »vänpröfning» eller pröfning af hvad hjälp man i en dylik kasus
, hade att påräkna af sina vänner. Enligt hr C. är denna episod hämtad
från den latinska anekdotsamlingen disciplina clericalis och endast
.lokaliserad på Island; han anser ock att vid närmare kritisk pröfning
man torde komma att upptäcka mer än ett sådant lån från utlandets
litteratur, mer än ett prof på det fria sätt, som isländingarne vid sin
»sagoskämtan» använde.
— Löjtnant P. Schenström har nyligen utgifvit Armfeltska
karolinernas sista tåg. Gamla minnen från jämtländska och norska
fjällbygden (Stockholm, Nordin A Josephson, 116 sid. + porträtt och 4
Hilt. Tidskrift 1890 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
