Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT INLÅ.GQ I FRÅGAN OM UNIONSDOKUMENTET AF ÅR 139 7 329
skifva, till stor fara för papperets bristning; sålunda
producerande ett dokument, hvartill ett motstycke säkert aldrig varit
skådadt. Allt detta, utan minsta anledning. Det förefaller mig
väl starkt att hylla och vidhålla en uppfattning, som leder till
ett sådant resultat.1
Så vida jag icke skall skrifva en afhandling längre än Hr
Erslevs stridsskrift och därvid omskrifva hvad jag redan i
Inträdestalet och den bifogade exkursen har sagt, hvilket jag för
öfrigt i det föregående icke så, som jag önskat, förmått undvika,
måste jag hänvisa till själfva hufvudsyften. Jag vill likväl
i det följande upptaga till granskning enskilda ställen i Hr Erslevs
afhandling, hvilka tilläfventyrs icke böra lemnas utan bemötande
eller belysning.
Hr Erslevs påstående sid. 12 (112), att jag icke velat medgifva
rådets makttillväxt från 1397 till 1450, är ogrundadt. Han
citerar min afhandling sid. 72, 73. Där står att läsa; »Hvad
bet/äffar riksrådens ställning, så kan jag icke finna, att den
under tiden mellan 1397 och 1450 undergått en «å2 väsentlig
förändring, att icke den uppfattning, som i detta afseende röjer
sig i föreningsakten af 1450, äfven kan hafva gjort sig
gällande i akten af år 1397. — — Rådet var, då
Kalmarunionen stiftades, i alla tre rikena den enda egentliga
riksrepresentationen. Till detta kommer, att i unionsakten af 1397 lika
väl som i den af 1450 rikenas råd förutsättas uppträda i
fullkomlig enighet med konungamakten, handlande med dess råd
och samtycke». Att man icke lade någon särskild vigt vid att
konungens och drottningens sigiller saknades på unionsdokumentet
af 1397, synes bäst däraf, att konung Erik år 1425 lät taga
en officiel vidimation af akten i uppenbar afsikt att göra den
gällande, samt att den år 1435 verkligen erkändes som en
fullgiltig akt. För öfrigt anser jag, att hvad jag beträffande
analogien mellan akterna af 1397 och 1450 yttrat, icke på minsta
vis försvagas eller vederlägges af Hr Erslev, utan hänvisar jag i
detta afseende till det citerade stället sid. 72, 73.
Innan jag lemnar detta har jag ett tillägg att göra. Sedau
Hr Erslev framställt resultatet af sitt »tankeexperiment», hvars
1 Se sigillplanchen i min afhandling och i »Sverges Traktater», D. 2, samt
Professor Erslevs ritningar, Unionsbrevet, sid. 132 och 133; äfveusom hvad jag
om beseglingen yttrat i Inträdestalet, sid. 35—-38.
2 Kursiveradt af mig.
Historisk Tidskrift 1890 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
