Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TORDENSKJÖLD OCH SVENSKARNE
357
Galerer:
Lovise.............
Charlotte Amalia
Löjtn. C. Tönder
» N. Dahl1
Chef:
Således 4 skepp med 116 gröfre kanoner, och som de danska
galererna brukade föra 1 till 4 svåra kanoner utoiu »småt skyts
till sideværn» skulle hela eskadern haft 119 till 128 kanoner.
Dessa voro i allmänhet ock till största delen af lika eller gröfre
kaliber än de svenska kanonernas.2
Tordenskjöld hade således genom sina större fartyg och flere
kanoner en fruktansvärd öfverlägsenhet öfver Strömstierna. Skulle
det komma till drabbning dem emellan, måste deu senares 13 duka
under för Tordenskjolds 7 fartyg, såvida ej positionen vore
utomordentligt förmånlig för svenskarne. Det skulle den nog också
ha varit i Dynekil, om flera och starkare batterier funnits
uppkastade därstädes. Yådligt skulle anfallet äfven nu ha varit,
om infanteri varit förlagdt längs stränderna af den en half mil
långa viken, hvilkens bredd aldrig är större »end 160 till 180
skridt». Men nu var infanteri endast förlagdt vid den inre
hamnen, och icke ens detta var synnerligen talrikt, ty det
utgjorde ju ej mer än 400—600 man.
Enligt Tordenskjolds utsago skall Karl XII den varit
i Dynekil. Strömstierna och de andra officerarne skola då ha
försäkrat honom, att ingen vore capabel att komma till dem,
där de nu lågo.3
Har Strömstierna värkligen sagt detta, då är det också
förklarligt, hvarför ej stränderna vid inloppet varit besatta af
infanteri. Yare härmed huru som helst, har han dock ej låtit
’ Efter Garde, 8. 68; Tornqnist, s. 85 har dock olika uppgifter om
kanonantalet; så ock Rothe, II 8. 58 hvad skottpråmen angår. Han aäger, att de hade
34 och 36 kanoner. Hela kanonantalet blir dock äfven i detta fall lika med Gardes.
2 Jag har visserligen icke sett någon specifikation på kalibern. Jag vet ej,
om de dansk-norska fartygen förde några 36 "tE stycken, men 18 S och 12 "tC
kanoner måste fregatten Hvita Örn haft. Den var ju en från svenskarne eröfrad
fregatt, och de flesta svenska fregatter förde 18 ’3 och 12 % stycken i batterierna.
Däremot torde ej Vindhnnden haft gröfre kanoner än 8 <EC och 6 "S (Garde s. 17
—18 noten). Arken Noæ var ett 3-mastadt fartyg med ett batteri af 18 "EE
kanoner. (Garde s. 35 not 2). Därjämte sknlle den enligt regi. föra 18 % på sitt
öfversta däck, men på tåget till Norge hade den endast 8 (Garde s. 69 not. ).
Om Hjelperen, se Garde, s. 60 n. Om galererna, se ofvan.
3 Rothe, II s. 78. Tordenskjöld till Fredrik IV af "/,. Han säger sig ha
fått denna underrättelse af fångarne. I hvad mån den är sann, kan jag ej afgöra.
Det som gör den något misstänkt är, att fångarne äfven berättat, att Karl XII s. d.
adlat Knape samt två andra. Men Strömstiernas adelsdiplom är såsom redan
sagdt dat. 29/i2 1715; % 1716 skrifver han sig ännu Knape, men d. "/« 8. å.
Strömstierna. Schruf blef först adlad följande år. Gathenhielm var det redan,
några andra kunde ej komma ifråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
