Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
UNDERRÄTTELSER
»Oxe Offigeson» (Oveson) på Eriks af Pommern tid och dennes son
Peder, om hvilken senare ej mera lärer vara kändt än »att han lärde
sina landsmän tillaga fricassé af grodor», oeh skulle ätten vidare vara
bördig från Holstein. Hr J. visar nu, att den förste till Sverige
invandrade medlemmen, Johan Pedersson Rudbek, är bördig från
Nord-slesvig, där hans fader Peder Hansen och farfader Hans Jensen varit
»fàstebönder», åbor, den förre på gården Rudbäk, s. om Haderslev
i Orams härad, som då (i midten af 1500-talet) tillhörde hertig Hans,
Fredrik Ls son. Längre kan man ej följa slägten tillbaka, ehuru det
enl. förf. är sannolikt, att Hans Jensens far hetat Jens Lavrenssen,
såsom en stamtafla uppgifver. Hvad Peder Oxe[sson] Rudbäk angår,
är Hvitfeldts slarfviga tryck på ett ställe skuld till hans förekomst.
Peder Oxe tillhör en bekant dansk slägt, och en adlig familj Rudbäk
har verkligen funnits i Danmark på 1300- och 1400-talet och har
möjligen fått namn efter samma gård, men har ingenting att skaffa
med de svenska Rudbeckarnes förfäder, hvilka bevisligen voro
fäste-bönder.
— Den danske genealogen arkivassistent Thiset meddelar i
»Personalhistorisk Tidsskrift» (Anden række V bind) en utredning af
den beryktade fogden Jösse Erikssons härstamning. Det framgår
häraf, att denne på mödernet tillhörde den danska Lycke-slägten;
han var dotterson till riddaren Peder Nilsson Lycke, som lefde i
slutet af 1300-talet. Fadren åter var riddaren Erik Jönsson till
Stadsgård, som förde samma vapen soin Jösse Eriksson, en med en
bladranka belagd bjälke. Den svenske fogden tillhörde sålunda en
god familj, hvaraf också förklaras, huru han här i Sverige kunde göra
ett så godt parti — med Birgitta Ulfsdotter af den förnämliga
norsksvenska ätten, som efter sitt vapenmärke senare kallades Ros (till
Ervalla).
— H. Taine har af sitt stora verk Les origines de la France
Contemporaine påbörjat en ny afdelning Le régime möderne, hvaraf
första bandet utkommit. Det börjar med den ryktbara teckningen
af Napoleon Bonaparte, som genom öfversättning till svenska är
allmänt känd, och afhandlar sedan, med författarens egendomliga
terminologi och uttryckssätt, den »nya statens» daning och egenskaper,
systemets mål och förtjenster samt dess brister och verkningar, med
andra ord författning och förvaltning, samt samhällsskick, sådana
Napoleon I danade dem, med tillägg af hvad tyskarne skulle kalla
»Geist des Napoleonischen Systems.»
— En ung tysk historiker från Cassel, doktor Hermann Diemab,
som studerat under Tysklands största ryktbarheter i den historiska
världen, har till doktorsafhandling valt ett svenskt ämne,
nämligen Untersuchungen tiber die Schlacht bei Lützen (16 nov. 1632).
Vi skola en annan gång återkomma till afhandlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
