Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ÖFVERBIGTBR OCH GRANSKNINGAR
komat ett föredrag om en svensk adelsmans (d. v. s. Erik
Oxenstiernas) uppfostran under 1600-talet. Dessutom hafva
underhandlingarna i Elbing förut omtalats i afhandlingen om Sveriges och
»Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs
regering. När nu biografien föreligger färdig och afslutad, må vi så
godt först som sist erkänna, att den är ett arbete, som vittnar om
trägna och mycket omfattande studier samt förmåga att behandla
särskildt det rent biografiska, som synes passa förträffligt for förf:s
begåfning. Mindre lycklig är kanske framställningen af en del politiska
förhållanden, hvarvid stilen ofta blir något kantig och ojämn (vi tänka
i synnerhet på tionde och elfte kapitlen). Detta beror måhända
delvis på skrif- och tryckfel, till hvilka äfven torde räknas sådana saker
som »de beryktade skatteköpen» i st. för frälseköpen (sid. 168) o. d.
samt vissa oregelbundenheter, som förekomma i citaten på så många
ställen och af den beskaffenhet, att man måste beklaga, att ej en
något större noggrannhet blifvit iakttagen.1
Arbetet åtföljes af Erik Oxenstiernas porträtt med facsimile af
hans namnteckning.
• *
•
Erik Oxenstierna föddes den 13 febr. 1624 på Fiholm i
Södermanland. Hans första uppfostran leddes hufvudsakligen af modern,
Anna Bååt, alldenstund Axel O. redan 1626 måste för längre tid
lemna fäderneslandet. Hon reste visserligen med de två yngsta barnen
öfver till Preussen 1628, men återvände snart till Sverige. Redan
1633 skickades Erik O. till Upsala, där han vistades i tio år.2 Man
läser med nöje förf:s skildring af studentlifvet i Upsala på 1630-och
1640-talen. En egenhet var bland annat de högadliga studenternas
afskilda ställning; de bildade liksom en klass för sig, umgingos mycket
litet med öfriga studenter, men väl med professorerna, uppträdde
ibland med stor ståt och hade eller togo sig åtskilliga friheter, som
1 Att i st. för »mone jagh bör roya dem» (sid. 346) skall stå »rnonne jagh
bör röya dem» o. d., kan mail ja lätt nog gissa sig till, men att »qnantnm Deri
protest urgendum» (sid. 10) skall vara »quantum fieri pote»t legendus>, eller att
gång om gång (sid. 903) skall vara medh en gång, blir svårare att förstå, och
nästan alldeles obegripligt är följande latinska citat (sid. 331): »Magna lane
ingeniaque tua gloria facit, at–. Acuient hæc devotissimam in te observan-
tiam meam, nec minus augent debi tur, cui fama quoque tua me ubique officiat
beneficw; de kursiverade orden böra utbytas mot: ingensque, acuunt, debitum,
cum, afßciat, beneficiit. På sid. 298 och 304 förekomma äfven ett par citat,
som i följd af bristande öfverensstämmelse med originalen blifvit ytterst oklara.
Flere exempel skulle kunna framdragas, men det anförda må vara tillräckligt;
jämf. dock äfven följande not.
* Förf. omtalar (sid. 10), att Erik läste »matbeses practica» och säger därom
i not. 18, sid. 327: »Joh. Matthesius, f. 1604, -i- 1568, predikant i Joachimsdal,
utgifvare af Luthers lif m. fl. skrifter. Troligen menas hans arbeten ander
mathete* practica*. Ser man nn efter i den anförda läsordningen, finner man,
att där står: »Rudimenta quædam matheteos practicts». Mathesis betyder, som
bekant, helt enkelt matematik. — »Äfven tyckes han besökt Loccenius’
föreläsningar öfver Murausy, säger förf. (sid. 10), men i läsardningen står: »Audita
lectio D. Loccenii, qui orationem Cic[eronis] pro L[ucio] Muratna absolvit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
