Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WRANGEL, FRÅN JEAN BERNADOTTES UNGDOM
41
Crusenstolpe, nämligen att »modern skall dött tokig på ett hospital»,
bemötes med anförande af samtida vittnesbörd om att hon dog i sitt
hem och var föremål för allmän aktning.
Frågan om Bernadottes födelseår torde nu vara en gång för
alla afgjord. Förf. har skaffat sig och meddelar ett for säkerhets
skull vidimeradt utdrag ur »les régistres des actes de letat civil de
la ville de Pau», enligt hvilket Jean Bernadotte föddes d. 26 jan.
1763 (icke 1764). Man har sagt, att han utom Jean äfven skulle
hafva hetat Jules och Baptiste, men det förra namnet har han i sjelfva
verket icke haft, och det senare antyder endast, att han uppkallats efter
Johannes döparen till skilnad från den äldre brodem, som också,
hette Jean, men som blifvit kallad så efter evangelisten Johannes.
Bernadotte lär som pojke varit »en riktig vildbasare» och behandlades
af föräldrarna, särskildt modern, med stor stränghet. Det var först
meningen, att han skulle blifva jurist, och han tjänstgjorde verkligen
en tid såsom »practicien» (juridiskt biträde) hos en »procureur»,
hvilket af många betviflats. Men då familjens ekonomiska ställning efter
faderns död (mars 1780) ingalunda var lysande, och utsikterna att
komma fram på den juridiska banan, som Bernadotte för öfrigt
aldrig haft något riktigt intresse för, voro dåliga, beslöt han att egna
sig åt det mera lockande krigareyrket, anmälde sig sora volontär och
lemnade Pau (hösten 1780), hvilket dock icke skedde i hemlighet,
såsom de flesta författare hittills förestält sig1, utan har han antagligen
stannat hemma åtminstone en månad efter värfningen.
Det var vid regementet »Royal-la-Marine», sedermera kalladt »le 60
régiment», som Bernadotte antagits såsom volontär. Han blef
emellertid snart befordrad till grenadier och korporal, inträdde såsom
sergeant bland underofficerarne, blef adjutant och slutligen löjtnant.
Om tidpunkten för den sista utnämningen finnas motsägande
uppgifter, och förf. anser sig icke kunna med säkerhet afgöra frågan,
men antager, att det förhåller sig så, att Bernadotte den 6 nov.
1791, som vanligtvis uppgifvits såsom dagen för hans utnämning
till löjtnant, endast fått officers rang, och att han först den 1 maj 1792
blifvit löjtnant. Under tiden hade regementet flere gånger bytt om
garnisonsort; vi nämna särskildt Bastia på Corsica, Grenoble,
Marseille och St. Martin på ön Bé. Flere mer eller mindre viktiga
episoder nr Bernadottes lif under denua tid omtalas, delvis med
ledning af hans bref till brodern, af hvilka åtskilliga blifvit aftrvckta.
Endast en gång besökte han sin födelsestad och lär då ha gjort sig
ofördelaktigt bemärkt genom öfversitteri och lust för att ställa till
gräl och slagsmål.
Fastän förf. egentligen afslutar sin undersökning med Bernadottes
utnämning till officer, har han likväl meddelat några ganska
intressanta bref från den närmast följande tiden, det sista af den 8 juli
1793, samt dessutom ett af den 6 sept. 1810, i hvilket Bernadotte
1 Nn senast Anton Blomberg i »Marskalk Bernadotte», hvarest faderns dödsår
också är oriktigt (1781 i st. för 1780).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
