Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVBBSIGTBB OCH GBANSKNINGAB
stinas besök i Lucca — det var på våren 1658, på återvägen från
Frankrike, medan hon i sitt rörliga sinne hvälfde stora politiska
planer — har lämnats af grefve Ces. Sardi i hans afhandling
Gristina di Svezia in Lucca (1883). Från Lucca styrde drottningen färden
till Modena, med hvars hertig Frans I d’Este hon knutit politiska
förbindelser, hvilka mycket sysselsatte samtidens nyfikenhet. En
redogörelse för arten af dessa förbindelser innehålles i skriften Delle
relazioni di Cristina di Svezia coi principi Estensi af den förtjente
nu bortgångne forskaren markis Campori1. Drottningens
öfverläggning med hennes tillärnade bundsförvandt egde rum i den lilla staden
Sassuolo på det Modenesiska området. En samtida notis om den
lysande gästens mottagande därstädes, uppsatt af »il cancelliere della
comunità di Sassuolo» har blifvit offentliggjord af N. Cionini2 (1883).
Man kan sålunda genom dessa små uppsatser följa »la regina nomade»
nästan steg för steg.
Flera dylika detaljundersökningar, hämtade ur lokala arkiv, skulle
kunna nämnas, men de anförda torde tillräckligt visa arten af denna
italienska Kristina-litteratur. Arbeten af större omfattning förberedas
dock; en tjänsteman vid statsarkivet i Eom, Corvisieri, har enligt egen
uppgift under åtskilliga år samlat materialier till en historia om
drottningens lif i Eom, hvilken snart kommer att offentliggöras.
De båda afhandlingar, med hvilka det sistförflutna året ökat
denna litteratur, ega ej denna egentligen lokala karaktär, som visar
skildringens föremål i ett visst bestämdt tidsmoment och omgifning.
Den omfångsrikaste af dessa studier är L. Grottanelli’s La regina
Cristina di Svezia in Roma3. Den söker att skildra drottningens lif
i Italien ända från det triumferande intåget 1655 till hennes död.
De egentliga källorna för denna framställning äro depescher och bref
i statsarkivet i Florens från Toscanas ambassadör vid Vatikanen och
från kardinal Giovancarlo Medici, hvarjämte äfven användts den
samtida tryckta och handskrifna pamflettlitteraturen. Det förefaller likväl,
som om Kristinas namn användts såsom eu lockande skylt for hvad
som i denna uppsats berättas af diplomatiskt skvaller i allmänhet från
Eom under, stundom äfven före hennes tid: i åtskilliga af bokens
afdelningar finnes hon knappast nämnd4. Med föga kritik äro såväl de
diplomatiska rapporterna som öfriga källor använda: nästan hvilka
obestyrkta uppgifter som helst tagas för goda, helst då de kunna bidraga till
nedsättandet af Kristinas minne. Såsom historiska källor citeras de bekanta
pamfletterna »Histoire des intrigues galantes de la reine Christine» samt
hennes »Portrait et vie secrète»; och för den ytliga, på dylika källor
1 Tr. i Atti e memorie della deputazicme di storia patria per le provincie
di Romagna. N. S. II. (1878).
2 Såsom bilaga till bröllopsskriften »Nozze Bagni-Cionini.
3 Först tryckt i »Rassegna nazionale» 1889—90. Förf. är såsom privatman
bosatt i Florens.
4 Så t. ei. förekomma vidlyftiga episoder om Innocentins X och hans nepoter,
Olimpia Maidalchini, om Alexander VII:s val och hans tvist med Ludvig XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
