Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ÖFVEBS1GTEB OCR GRANSKNINGAR
»Manifesto di ftio. Batt. Comoldi in sua giustificazione, nel 1659.»
Cornoldi var en underordnad tjensteman i drottningens hof, intendent
vid hennes »guardaroba», som hade kommit i delo med kaptenen vid
hennes garde, Tenderini. I denna skrift, hvari han vill rättfärdiga
sitt förhållande inför drottningens maggiorduomo markis Santinelli,
lemnar han åtskilliga bidrag till kännedomen om Kristinas
hofhåll-ning vid tiden för hennes återkomst till Rom från den franska resan
1657—58. Detta rätt vidlyftiga aktstycke gifver en allt annat än
tilltalande bild af oordning och ekonomiskt oförstånd, af beroende af
procentande judar och af drottningens stora anspråk, midt under
fattigdomen. Tidpunkten var också den i alla afseenden mest
bekymmersamma under Kristinas lif i Italien. Monaldeschis mord hade
satt den allmänna meningen i harnesk mot henne, och påfven
Alexander VII, hennes forne beskyddare, betraktade nu hennes vistelse i Rom
såsom en svår hemsökelse. Förhållandet blef mot slutet af Alexanders
lefnad åter det bästa.
Sommi Picenardis skrift är i hvarje fall ett af de mera
beaktans-värda italienska bidragen till Kristina-litteraturen.
T.
Om svenska riksdagen, dess sammansättning och.
verksamhetsformer, 1772—1809. Akademisk afhandling af Vilhelm
Vessberg. 143 as. Stockholm 1889.
Den svenska riksdagens historia har varit föremål för ganska
mycken bearbetning i dess tidigare skeden. Utom mängden af
monografier af enskilda riksdagar ega vi i Vingqvists, v. Steyerns och
Beckmans afhandlingar en sammanhängande följd af framställningar
af riksdagens utveckling till 1680. Men för den följande tiden är
ännu mycket ogjordt. I synnerhet gäller detta om ståndsriksdagens
viktigaste period, frihetstiden, hvilket tidskifte för utvecklingen af
riksdagsformerna och för den närmare bestämningen af ståndens
sammansättning varit af genomgripande betydelse. Hela den följande
utvecklingen af ståndsriksdagen hvilar, hvad dess sammansättning och
verksamhetsformer beträffar, till en god del på det resultat, som i
mängden af lagar och förordningar och en rikt utvecklad praxis
framstod såsom den väsentligaste frukten af frihetstidens parlamentariska
lif. Det är klart, att den nästan fullständiga saknaden af ingående
arbeten öfver riksdagens historia under denna period i hög grad skall
försvåra alla försök till bearbetning af den följande tidens
riksdagshistoria, och det är med fast afseende på detta sakförhållande, som
värdet af dylika arbeten bör bedömas.
Den period af riksdagens utveckling, som närmast följde
ständer-väldets fall genom 1772 års statshvälfning, har visserligen icke förr
än nu genom hr Vessbergs ofvannämda afhandling varit föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
