Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
A. HAMMARSKJÖLD.
Högsta befälet i Göteborg liksom öfver alla svenska
trupperna vid vestra gränsen innehades denna tid af fältmarskalken
grefve Karl Gustaf Mörner, som, jämte det att han var
guvernör öfver Göteborg och Bohuslän, äfven var generalguvernör
öfver Närike, Värmland, Dalsland, Vestergötland och Halland.
Sin första bragd hade han utfört àr 1701, då ban efter slaget
vid Diina som generalmajor i spetsen för 1500 man kavalleri
oeh dragoner besatte Mitau ocli där bemäktigade sig sachsiska
härens stora förråder. Den tiden var han en naiv och
lefnads-glad man, som bland annat dråpligt skref följande till en af
sina vänner: »jag försäkrar Bror, att jag har så godt, att här
icke är en i staden, som icke håller af tnig, efter ingen har
torts röra någonting, och allt hvad sora på slottet är, har jag
förseglat, som äro mycket vackra saker–-Jag logerar hos
en köpman, som tillika är den förnämste kommissarien här, ocli
har fått bela hans källare med allehanda vin. Gud gifve jag
nu råkade mina goda vänner, då skulle de tacka mig.»1
Sedan dessa glada dagar hade tiderna mycket förändrats
och Karl Gustaf Mörner med dem. Men ban hade med mod
och skicklighet deltagit i sin konungs krig, särskildt hade ban
utmärkt sig vid Klissow. Under fälttåget i Norge 1716 hade
han likaledes visat sin duglighet som general. Nu var han
fältmarskalk och generalguvernör. Man har påstått, att han i
sistnämnda egenskap icke har varit fri från egennytta, men äfven
om så varit fallet, måste man dock erkänna, att han ined nit,
vaksamhet, duglighet och kraft förvaltade sina ämbeten,
åtminstone det militära.
Tordenskjöld hade visserligen sökt hålla sin plan mot
Göteborg hemlig och för den skull endast konfererat med generalen
en chef i Norge baron Vedel, »ikke foragtende ordsproget, at
få gjæmine bedre end mange.n, Men detta oaktadt hade Mörner
fått underrättelser om, att något vigtigt måtte vara å bane.
Redan tidigt hade ban förnummit, att i Fredrikstad soldater
fördes ombord på galereskadern. Och äfven om han ännu ej
trodde, att det var Göteborg som anfallet gällde, fick ban dock
snart veta det genom en svensk ryttmästare, som föregående
år af norrmännen blifvit tagen till fånga och vid denna tid pa
sitt hedersord fått tillåtelse att återvända till Sverige. I Udde-
1 Acta Historien, Mörners bref dat. Mitau (ien 15 juli 1701.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
