Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
strödda meddelanden och aktStyckEn
troligt, att denne Sigfrid, som säges hafva haft en så stor betydelse
för kristendomens definitiva utbredning inom vårt land, varit af
engelsk börd.
Bet hände, att främlingar, som kommo till Norden, fingo sina
namn där utbytta, när sådant lät sig göra, mot något likljudande
inhemskt namn. Skulle således en eugelsmau, hvars ursprungliga
namn blifvit förgätet, i Sverige hafva fått det där inhemska namnet
Sigfrid? Detta Br oantagligt, ty Sigfrid är icke ett svenskt eller ett
nordiskt namn. I de för tyskar och nordbor gemensamma1
hjältesångerna och -sägnerna kallas tyskarnes Sigfrid af nordborna Sigurd.
Då de svenska källskrifterna således visa sig otillräckliga för att
gifva klarhet öfver den hel. Sigfrids personlighet och öden, raå vi
vända oss till främmande källskrifter, i främsta rummet till de nordiska.
Jag nämnde nyss Saxo grammaticus2. Han omtalar (bok. X),
att k. Olaf Trygvesson blef döpt af en från England kommen
Bernhard. »Samme prästmans hit prydde Sveriges konung Olof, som
hade blifvit ledd till antagande af kristendomen, med namnet Jakob
— han ville till den goda utvecklingen i sed foga ett prydligt namn.
Men om denne konung af honom eller af den bremiske ärkebiskopen
Unne fått sin undervisning i de heliga tingen, har jag icke varit i
stånd att utröna . . . Unnes kropp hvilar i Birka, en genom forntida
rykte fräjdad stad, Bernhard i Lunds krypta»3.
Alltså dopet skulle vara af Bernhard verkställdt, men den dopet
föregående undervisningen i kristendomens läror var möjligen gifven
af houom, möjligen af ärkebiskop Unne. Denna senare möjlighet
måste vi beteckna som en omöjlighet, alldenstund Unne afled långt
innan k. Olof föddes, üärraed blir dock icke den andra möjligheten
upphöjd till visshet, utan kvarstår den i all sin osäkerhet.
Någon i Sverige verksam missionär med namnet Sigfrid känner
Saxo icke. Däremot omtalar han en Sigfridus, hertig af Saxen, och
en Sigfridus, som var grefve af Orlamünde.
Äfven Saxo lämnar oss således i ovisshet.
De isländska källskrifterna innehålla något mera. Flera af dem
omtala en biskop, som kallades än Johnnnes än Sigurd och soln hade
följt k. Olaf Trygvesson fråu England till Norge. En berättelse
säger, att denne Jon-Sigurd varit verksam äfven i Sverige.
Tre isländska handskrifter innehålla en »j)àttr Halldors
Snorra-sonar» af följande innehåll.
1 Huru dc blifvit gemensamma, lämnar jag bär osagdt.
3 Jag begagnar tillfället att fästa uppmärksamhet vid Alfred Holders
upplaga af »Saionis grammatici gesta Danorum» (Strassburg 1886), hvilken npplaga
är bekvämsre att använda än den stora danska samt är försedd med ett väl
utarbetadt namnregister.
3 En Bernhard, som verkat i Skåne, omtalas af Adam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
