Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s:t sigkkiu och hans mi8si0n
87
förde deras uppfattning, ej heller huru ärkebiskopen förstod
redogörelsen. Alla försök att gifva en noggrann tolkning af detta uttryck
torde därför vara lönlösa och kunna vara oss fullkomligt likgiltiga.
Slutligen anför Jørgensen, att den omständigheten, att Sigfrid invigde
kyrkan i Växjö till Jobunues döparen, antyder, att denne Sigfrid var
densamme som den norske hirdbiskopen Johannes. Men all giltighet
af denna anmärkning förfaller, därest vi antaga, att det var den senare
Sigurd, k. Olaf helges Sigurd, som verkade i Värend, hvilket på grund
af landskapets afskilda läge är vida troligare.
Det är i ett genom flera häften fortgående •tillägg», i den del
däraf, som är intagen i häftet 2 uf arbetet, som Jørgensen framhåller
dessa inkast. I hufvudtexten i häftet 3 (utgifvet 1876, alltså ett år
senare) säges följande. Biskopen och munken Rodbert hafva blifvit
skickade för att predika svenskarne evangeliet. Budet berättàr. att
de hade döpt svenskarnes höfding [därmed kan ju ej gärna menas
någon annan än svenskurnes konung]. Jørgensen framhåller med fullt
skäl, att det är ganska stor vikt att fästa vid de helgon, åt hvilka
de tidigaste kyrkorna invigdes, ty genom aktgifvande därpå kunna vi
vinna kronologiska upplysningar. Ärkebiskop Bruno talar i sin
skrifvelse i mycket hög grad oin aposteln Petrus. I den ort, där hans
ombud verkade, borde därför kyrkor finnas, som voro vigda åt minnet
af denna apostel. At S:t Peter fanns en kyrka vigd i Sigtuna, den
stad, där Olof Skotkonung slog mynt, och som därför torde som
hufvudstad hafva efterträdt Björkö.
Därest vi skola anse framställningen i de två häftena vara
enahanda. skulle således en svensk höfding m. fi. hafva af ärkebiskop
Brunos sändebud blifvit döpt i Sigtuna, men hvad skulle det där, i
hvad Jorgensen kallar Sveriges hufvudstad, hafva funnits för en
höfding, hvars dop skulle hafva framkallat så mycken efterföljd — detta
till på köpet i kärnpunkten for hedendomen? Annu så sent som på
k-, Stenkils tid måste man ju i den trakten iakttaga försiktighet med
afseende på kristendomens kraf. I det nuvarande Sigtuna finnes
visserligen en Peterskyrka, men hvem kan i närvarande stund säga, att
Olof Skotkonungs Sigtuna låg där den nuvarande staden ligger. På
andra sidan farleden i väster låg under medeltiden ett Fornsigtuna, men
hvem kan säga, när detta började kallas det forna, därför att ett
nyare hade kommit till stånd? Mig synes det mycket sannolikure,
att det nuvarande Sigtuna är uf något yngre datum och mitt skäl är
följande. På k. Karl Sverkerssons och ärkebiskop Stefuns tid var
det en tvist om anläggande af ett kloster vid Viby, som ligger tätt
invid det nuvarande Sigtuna. Klostret kom till stånd och var ett
cistercienserkloster, men munkklostren uf denna orden skulle anläggas
på afsides liggande ställen — därför kunde helt visst före år 1167
staden Sigtuna icke hafva legat på den nuvarande platsen. K. Knut
Eriksson skaffade sig genom byte af jord rätt att flytta klostret till
en afsides liggande del af Södermanland (Julita). Då skedde
antagligen flyttningen af staden. Peterskyrkan i den nuvarande staden
bevisar således alls intet i fråga om fältet för ärkebiskop Brunos om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
