- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
102

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

JOHN t.. NOrDWALL

Man tinner, att de ryska sändebuden ej kunnat fullständigt
genomdrifva sin fordran. Men den fördel, svenskarne vunnit genom
de omtvistade ordens uteslutande ur sitt instrument, var ganska
tvifvelaktig; ryssarne skulle nog i tillämpningen bulla fast vid
sitt och behålla fångar, som godvilligt — eller icke godvilligt
— antagit den »grekiskan läran.

Men ej nog härmed. Fördelen, sådan den nu en gång var,
hade kostat svenskarne ännu en eftergift till den, som redan det
ryska instrumentets lydelse inneburit. Horn har nämligen —
sannolikt under de enskilda konferenserna uied Prontjistjev 1 —
måst lämna ryssarne ett koncept till det svenska
fredsinstrumentet, däri han vid den tjugonde punkten i marginalen med
egen hand tillskrifva de omtvistade orden; det var detta koncept,
ryssarne, såsom vi nyss sett, företedde vid Plysamiinde.

Hvilken nytta ett dylikt aktstycke kunde bereda de ryska
sändebuden, är lätt att fatta. Med dess tillhjälp skulle de nog
lätt kunna intala sin herre, hvars vrede lydelsen af det svenska
instrumentet väl vore i stånd att väcka, det denna berodde pa
vårdslöshet eller bedrägeri vid translateringen, och de ryska
anspråken på fan gar af »grekisk» religion var det väl egnadt att
styrka. Hess svårare är det att fatta Horns motiv. Stödd på
underrättelser, som lämnats honom i Moskva, då han sommaren
1662 ditsändes i diplomatiska värf, 8 fann Berner det i en större
penningesumma, som Prontjistjev skulle lofvat honom. 8 Men
han lyckades icke alls lämna några bevis för denna beskyllning,’
som hos Horn väckte den största förbittring, och man vill ogärna
tro, att en af Sveriges ledande män under denna tid har mutats
af ryssarne, hvilket belt säkert nu skulle betraktats långt mindre
tillständigt — det tna nu hafva skett under så fina former som
hälst — än att mottaga »vängåfvor» af t. ex. den franska

1 Det vill durk svnafl. som Töraeros, svenska legationens sekreterare vid
Kardis så val som 1662, varit närvarande vid detta tillfälle, men Wnlwick har
förnekat sin kännedom om, nar konceptet lämnades.

1 Se ofvan. Det bref till tsaren Berner medförde innehöll hufvudsakligen
klagomal öfver dennea handlingssätt i fråga om fångarne.

3 Horn hade af sin regering vid Kardis och vid ratitikationsresnn order att
söka utfå en större fordran, som en svensk undersåte, Levin Numers, hade på den
ryska regeringen. Denne N. skall själf hafva varit skyldig Horn en motsvarande
sninma; nu skulle P. ha lofvat Horn att i Moskva ntfå N:s fordran och således
kunna göra sig själf betald. Horn har erkänt (i förhöret i ksnslikolleginm), att
N. lofvat honom något, om han i Moskwa kunde ntfå hans fordran.

4 Öfverhufvud har Berners hållning under rättegången, liksom för öfrigt

hans flykt, icke synts mig egnad att stärka förtroendet till hans ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free