- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
137

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska släkter med sparren öfver ett blad
till sköldemärke


AF

G. DJURKLOU

Huru adelskap och adliga förmånsrätter först uppkommit i
vårt land, torde allt framgent förblifva ett föremål för mer eller
mindre osäkra förslagsmeningar, grundade på hvad man tror sig
kunna sluta af kända förhållanden hos våra närmaste stamfränder,
sammanstälda med de företeelser, som här möta under äldre tider.
Att konungaättlingar, den regerande konungens närmaste
omgifning, äfvensom åtskilliga andra af en eller annan anledning
i socialt afseende ägt ett visst företräde framför de öfriga fria
männen måste ställas utom allt tvifvel, likasom att de, hvilka
en gång vunnit en mera framskjuten ställning, äfven sökt
bevara den åt sina efterkommande. Huruvida hos oss funnits någon
institution, motsvarande det danska Thinglidet eller den norska
Hirden, veta vi ej med någon visshet, men det är högst
sannolikt att en sådan funnits och åtnjutit särskilda förmåner. Dessa
hafva dock icke gått i arf och städse motsvarats af vissa
förpliktelser till konungen; men härstamning från män, tillhörande denna
konungens närmaste omgifning, synes dock hafva inneburit ett visst
berättigande att vid val af ledare i krigiska eller fredliga värf
företrädesvis komma i åtanke, och redan under de äldsta tider,
hvarom vi äga någon säker kunskap, synas t. ex. jarlavärdigheten
och lagmansämbetena nästan såsom arfvegods inom vissa ätter.
Detta bördens företräde vann också understundom en större
betydelse än som väl kunde förenas vare sig med verklig
konungamakt eller verklig folkfrihet, och när historiens ljus, som sent
uppgått öfver vårt land, kastar sina första strålar däröfver,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free