162 (Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

162

G. DJURKLOU

före 1407, då han för henne gör själagåfva. Han efterlämnade
sönerna Jöns, Sixten och Benkt samt döttrarne Ingeborg,
gift före 1418 med Olof Kärling (sparre), och Elin, ogift
1418 men före 1440 gift med Sven Brynjulfsson
(gumsehufvud), hvilka alla nämnas i arfskiftet efter föräldrarne, samt
dessutom en dotter Kristina, som då redan var ur
världen och 1415 tagit doket i Vadstena kloster, där hon dog 1450.
Af sönerna synas Jöns och Benkt hafva aflidit fore 1440, då de
ej nämnas, när deras broder Sixten och svågrarne Olof och
Sven detta år stadfästa alla de gåfvor, som lämnats till
Vadstena kloster af såväl deras föräldrar som morbrodern Helge
Sixtensson. Sixten Lindormsson, som förekommer 1418—
1444 såsom kyrkopräst i Tingvalla och 1440 kallas prost i
Värmland, tyckes således hafva varit den siste af Lindorm
Jönssons ättegren.[1][2]

Om den fjärde af Jöns Abjörnssons söner Knut Jönsson,
hvilken 1380 deltog i försäljningen af arfvet efter Hans Ulf,
hafva bevarade handlingar från Småland intet vidare att
förtälja, men däremot förekommer han i bref utfärdade i
Södermanland och Närike 1383—85 och tyckes alltjämt hafva
bibehållit fadrens första vapen, såsom kan ses under ett af honom
sistnämnda år i Björkvik besegladt bref.

Efter den ordning, hvaruti barnen vanligen uppräknas, torde
Abjörn Jönsson kunna antagas vara Knut närmast i ålder
och är antagligen äldst af den andra kullen. Många bref från

[1] Då Abjörn Johansson 1415 sålde Lida, bevittnades försäljningen af Abjörn,
Arvid och Lindorm Jönssöner samt Petter Niclisson, alla med sparren öfver ett
blad, och Tord Jönsson meddelade samma dag fasta därå. Det var således endast
de öfriga barnen efter Niclis, som ej voro representerade, och af det
släktskapsförhållande, som efter hvad här längre fram skall visas, förefanns emellan säljaren
och Jöns Abjörnssons barn, kunde en särskild bekräftelse af Nils Jönssons
bröstarfvingar anses nödig. Bland vittnena nämnas dessutom Amund Hemmingsson
före Lindorm Jönsson och den här förut omnämnda Lindorm Ulfsson före Petter
Niclisson samt sist en Petter Jönsson. Att af dessa Amund och Lindorm varit
närskylda fränder, är af många omständigheter sannolikt, ehuru släktskapsbandet
ej kunnat utfinnas.
[Oklart vid korrekturläsning var denna fotnot markerad som no 1 skall in.]

[2] Denne Lindorm Jönsson, hvilken ostridigt fört sparren öfver ett löf,
förväxlas ofta med en annan Lindorm Jönsson, som uppgifves hafva fört
Lilliesparrevapnet, hvilket i anherreuppställningar, där han förekommer, afbildas sålunda: att
en half lilja lagts på hvardera öfversidan af sparrens ben, emellan hvilka synes en
hel lilja. Huruvida någon Lindorm Jönsson med detta vapen någonsin funnits,
måste på det högsta betviflas. Säkert är åtminstone, att den Lindorm Jönsson med
dottern Elin, som införts på Hårdska ättartaflan, aldrig fört annat vapen än sparren
öfver bladet och således af misstag där inkommit. Af samma skäl måste ock det
lilliesparrevapen, som tilldelats honom på den prydliga antafla som åtföljer
Emporagrii likpredikan öfver Lennart Torstensson (Stockh. 1651) förklaras oriktigt.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ht/1891/0176.html

		Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 / 162 (1881) With: Emil Hildebrand Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|