Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNING AH OM LAPPMARKEN
219
Pastorn i Luleå, Andreas Canuti, som af ärkebiskopen fått
i uppdrag att ärligen göra visitationsresor till Piteå och Luleå
lappmarker, skrifver härom till sekreteraren Anders Gyldenklou
d. 6 jan. 1648, hurusom han därmed haft stor möda, »under
tiden uti den eländiga öknen rest med renar öfver hundra mil»,
hvarjämte han omtalar huru han efter förmåga påkostat
lappdjäknar, som nu vore däruppe att lära lappungdomen läsa, —
»så att de, som tillförene litet eller intet kunde läsa allenast
uti det svenska tungomålet, som de dock icke förstodo, desamma
kunna nu uti deras modersmål läsa deras kristliga tros eller
katechismi hufvudstycket deras bordsläsningar, morgon- och
afton- och andra gudliga böner och därhos svara till högviktiga
spörsmål».
Äfven under Carl XI:s tid visades af regeringen intresse och
omtanka för Lappmarken så i ekonomiskt som religiöst hänseende.
Landshöfdingen i Västerbotten, Johan Graan, var särskildt nitisk
för Lappmarkens förkofran. I en skrifvelse till K. M. år 1671
säger han bland annat: »Dessutom såsom i lappmarkerna fuller
är af fratnfarne konungar en god begynnelse gjord till att draga
lapparne ifrån deras stora afguderi, som de hafva sväfvat uti,
så är likväl ännu mycket som fattas och fordras till den rätta
gudstjänstens fullkomligare inrättande uti de orter, hvarom
framdeles och icke långt härefter ett skäligt förslag jag
allerunder-danigst ingifva vill».
Enligt det förslag, landshöfdingen sedermera ingaf, borde,
såsom redan år 1640 skett i Piteå lappmark, samtliga öfriga
lappmarker bilda särskilda pastorater med hvar sin pastor på
stället boende och med fastställd stat för prästens aflöning,
hvarjämte, där kyrkor saknades, sådana skulle byggas. Detta förslag
fastställdes ock af K. M. för Kemi lappmark d. 21 juni 1673
och för de öfriga lappmarkerna d. 29 sept. samma år och erhöll
Kammar-kollegium uppdrag att uppsätta den nya staten, hvilken
ock uppgående till 1,052 dr s:mt af K. M. fastställdes den 2 okt.
1675, ehuru det visserligen i förstone under krigsåren icke var
utan sina vanskligheter att utfå dessa medel, enär konungen ville
annorlunda disponera öfver dem. Nöden var stor i landet och
förklarar lätt oregelbundenheten i de uppgjorda staternas
upprätthållande.
Det hade nu således kommit därhän, att de kyrkliga
fölhållandena i det närmaste blifvit ordnade, såsom de intill senaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
