Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
S. J. BOgTHICS
hans död upphörde att verka, ett omslaa måste inträffa; att
nationen dà vände sig bort från de vägar, på hvilka den blifvit
intvingad, tor att i stället följa sådana, som numera
öfverensstämde med dess önskningar och förhoppningar.
Om också den egentliga förklaringen till de antydda
forändringarna sålunda är att söka däri, att inga funnos, som kunde
och ville öfvertaga arfvet af Karls lifsgärning, så underlättades
emellertid deras genomforande däraf, att icke häller några
arfvingar, med obestridlig rätt, gåfvos till hans krona.
Pretendenter saknades visserligen icke. En var Karls yngre
syster Ulrika Eleonora, som den 24 tnars 1715 förmälts ined
arfprinsen Fredrik af Hessen-K as sel, och en annan var sonen
till Karls äldre aflidna syster Iledvig Sofia, den adertonårige
hertig Karl Fredrik af Holstein-Gottorp, hvilken uppfostrats
vid det svenska hofvet; men bådas anspråk voro ej blott
om-tvisteliga i forhållande till hvarandra, utan ock i och för sig.
Den svenska tronföljdsfrågans ställning var nämligen
följande. Då arfsrätten till kronan 1650 tillerkändes det Pfaltziska
huset, inskränktes den till dettas manliga medlemmar, men
genom 1683 års riksdagsbeslut hade ständerna sedan utsträckt den
äfven till Karl XI:s ättlingar pä kvinnolinien
(»kvinkönsarf-vingar»), dock först vid den manliga liniens utgång, och Karl XI
hade åt detta stadgande gifvit ytterligare helgd genom sitt af
ständerna gillade testamente af den 15 augusti 1693. Både i
1683 års riksdagsbeslut och i testamentet hade emellertid
Norrköpings arfförening från 1604 åberopats. Genom denna lofvade
ständerna med afseende på den kvinliga arfsrätten blott att vid
den manliga liniens utgång erkänna såsom regerande drottning
den skonunga- eller furstedotter, som då äldst och oförsedd är»,
hvarjämte de vid. förlust af hennes »rätt» förbjödo »henne, att
inga giftermål med någon, som med dem »icke uti religionen är
ens», men å sin sida förbundo de sig att ej mot hennes vilja
påtvinga henne en gemål. Däremot talar arfföreningen icke om,
att prinsessor genom olika slag af giftennälsförbindelser före
tronbestigningen kunde vare sig förverka eller bevara någon
successionsrätt. Håller man sig strängt till ordalydelsen tillkom
därför enligt denna lag successionsrätt blott ogifta prinsessor.
Emellertid skulle man möjligen kunna antaga, att förbudet mot
giftermål med främmande trosförvandter vid risk af torlorad rätt
till tronen varit ämnadt att afse alla prinsessor, ehuru det ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
