Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN Ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 239
ett nytt samhällsskick skulle genomforas, hade man väl ej bort
kunna tänka på annat än ett fullständigt ständermöte med
vidsträckt befogenhet, inen alla rådsherrarne uttalade då den
meningen, att riksdagen ej borde blifva så talrik som »i de torra
och fredliga tider, utan kan H. M. ett visst antal utsätta eller
ock det till ständerna lemna, allenast de som uteblifva förse de
andra med nödiga fullmakter i deras ställe», hvari drottningen
äfven instämde, framhållande att man ej för mycket fick
»gravera ständerna». Tiden för ständernas samvaro tänkte sig Horn
sa kort, att de skulle samlas omkring 13-dag jul och hinna
åtskiljas innan slädföret gått af, och slutligen ville Tessin, att de
skulle varnas för att komma med för många besvär, »emedan kriget
ändock förde besvär nog med sig». Visserligen anmärkte C
ronhjelm häremot, att det vore »bedröfligt», om ständerna ej skulle
få andraga sina besvär för sin öfverhet, men därefter yttrades
intet vidare om ändamålet med deras inkallande.1
Det fordrades i själfva verket en helt annan auktoritet än
den, hvaröfver det fåtaliga och så länge tillbakasatta rådet
förfogade, för att kunna nedbryta enväldets imposanta byggnad,
och ej från denna kår utan från krigsmakten kom det afgörande
slaget. Sedan enväldet förstört all annan laglig auktoritet inom
riket än sin egen och sedan denna ej längre uppbars af Karls
personlighet, var den vid Fredrikshald samlade hufvudhären
situationens verkliga herre. Hade denna förklarat sig för Karl
Fredrik, skulle antagligen rådets erkännande föga gagnat Ulrika
Eleonora. Enligt en sägen skall hon hafva räddats från denna
fara endast genom sin medtäflares obeslutsamhet.2 Sedermera
förstod arfprinsen — genom den beryktade utdelningeu af
krigskassan och den brådstörta reträtten från Norge — så exploitera
sitt öfverbefàl, att hans och hans gemåls aktier stego inom huf-
eparsamhetsskäl förordade, att kröningen aknlle firas i Stockholm, talade hon för
den b afd» u ii nu kröningsorten, Upsala. Att hon också sedan genomdref sin mening,
ses däraf, att landshöfdingarne den 26 dec. underrättades om, att kröningen i febr.
skulle firas i Upsala. Reg.
1 Rådsprotokollen, Riksark. På Tessins förslsg beslöts äfven, att i kallelsen
skulle inryckas, att man gerna velat förunna ständerna en »längre tid och termin,
om de förefallande presenta ärenden sådant ej hindrade». Menades härmed tiden
för ständernas samvaro skulle den af Tessin påpekade varningen mot att komma
med för många besvär verkligen kunna sägas gifven, ehuru på ett indirekt sätt,
men att döma af riksdagskallelsens slutliga lydelse afsågs sannolikt ined uttrycket
blott en ursäkt för, att tiden mellan kallelsen och riksdagens öppnande var så kort.
1 Se Skand. Handl., VII, s. 249 och Büschings Magazin IX, s. 320. Jmfr
ock Malmströms kritik i a. a. I, s. 35 n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
