Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN Ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 281
borgarskap, utgör, enligt min mening anledningen till det »memorial
om tillträde till riksdagarne», som »åtskilliga af civilstaten»
inlämnade till 1719 års riksdag. Visserligen åberopas däri
»naturliga såväl som medborgerliga rättigheter» och tillskrifves
»förfäderna» den meningen »att icke förneka någon infödd svensk
dess frie röst pa en allmän riksdag», men tyngdpunkten i
peti-tionärernas argumentation faller dock därpå, att bland dem
»sådana subjecta finnas, som icke mindre än andra Sveriges
invånare skulle något till rikets bästa och nytta kunna anbringa.
emedan hvar och en af dess förvaltande ämbete haft och hafver
tillfälle att göra sig om rikets invärtes tillstånd underrättad och
jämväl en del genom deras studier och resor samt id oeh flit
förvärfvat sig kunskap om det som till rikets utvärtes välstånd
tjäna kan».1 Detta resonnemang synes gifva vid handen, att
liar ej föreligger en protest mot tidens byråkratiska
ståndsförfattning, utan snarare ett försök att gifva denna dess slutliga
fulländning.
Hvad de ofrälse riksstånden angår, så voro de nästan helt
och hållet utestängde frän den egentliga statsförvaltningen,
liksom deras inflytande pä det parlamentariska arbetet var mindre
än adelns, men i stället var sammanhanget mellan dem och hvad
dä fanns af kommunal själfstyrelse i egentlig mening i vårt land
så mycket starkare, hvarjämte flertalet af deras medlemmar med
ämbetsniannaställning var ännu iller oberoende af regeringen än
de adliga civila och militära ämbetsmännen. En stor del af
församlingspresterna (i de konsistoriell pastoraten) utnämdes
nämligen ej ens formelt af regeringen, utan voro med afseende på
sin befordran i väsentlig mån hänvisade till församlingarnes val;
borgmästarne hade ännu sa mycket kvar af sin ursprungliga rent
kommunala karaktär, att regeringens utnämningsrätt var inskränkt
inom ett af borgerskapet upprättadt förslag, och rådmännen
tillsattes af magistraten och borgerskapet.2 Den paralel| vi
uppdragit mellan denna tids adliga landtämbetsmän och de engelska
fredsdomarne kan med ännu större rätt utsträckas till
landt-presterne. Dessas inflytande på deras församlingar var då ininst
’ Itidd. o. Ad. prot. I, «. 119.
1 Dock så att valet skulle underställas landshöfdingen till bekräftelse.
Borgerskapets rätt att deltaga i valet hade införts af Karl XI. Förut hade
magistraten, såsom bekant, tillsatts genom kooptering. Rådmännen i Stockholm tillsattes
på samma sätt som borgmästarne. Se Resolutionen på Borgerskapets besvär 1723.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
