Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•312
HENRIK SCHüCK
nydiktningar, i hvilka viscykelns typer ytterligare chargerades.
I balladen n:r 129 hos Gr. förgiftar Sofia en af sina hofdamer
endast därför, att denna vågat dansa med konungen. I en annan
visa (Gr. 127) piskar Vademar ihjäl Lucelil på en falsk
angif-velse af drottningen; i en tredje, om Buris och liten Kirstin
(Gr. 126), röjer han en ännu mera bestialisk grymhet. Då den
onda drottningen för honom yppat Buris och Kristinas
kärlekshandel, knutar han ihjäl den senare — sin egen syster — med
en läderpiska, samt bländar och hugger hand och fot af den
förre. Hvad den sistnämda visan beträffar, är den tydligen —
se härom Steenstrups utläggning 233 ff. — en allmänt europeisk
ballad, som historiserats i Danmark, men historiserats så sent,
att balladförfattaren genom sin obekantskap med den äldre
historien gjort sig skyldig till de gröfsta misstag och förväxlingar.
Härmed har jag afslutat redogörelsen för de visor, hvilka
behandla tilldragelser ur Sveriges historia fore 1300-talets början.
Såsom resultat synes mig framgå, att de aldra flesta af dessa
diktats efter själfva tilldragelserna; endast tvänne — visorna
om Sofias brudfärd samt oin Laurentius’ brudrof — något så
när samtidigt med själfva händelserna. Då nu de historiska
visorna1 äro de enda, hvilkas ålder med en något så när stor
visshet kan bestämmas, har detta resultat väl ock betydelse för
fragan om folkvisediktningens ålder i allmänhet, dä man kan
antaga, att det, som gäller om de historiska visornas ålder,
också gäller om de icke-historiskas. Den bekante franske filologen
Gaston Paris, hvars ord i dylika frågor väger tyngre än andras,
har nyligen beträffande de europeiska folkvisornas ålder uttalat
en mening, som bjärt afBticker mot de åsikter, hvilka förfäktats
af Grundtvig och dennes skola. På tal om de piemontesiska
folkvisorna yttrar han (Journal des Savants för 1889 p. 673):
»Je rappelle seulement que, si je ne me trompe, aucun des groupes
mentionnés n’a une antiquité sensiblement différente de celle que
j’ai cru pouvoir attribuer au nötre: la critique a peu à peu
rapproché considérablement de nous les dates qu’on se plaisait
à assigner aux romances, aux gwerziou, aux ballads, et aux
kämpeviser. Sauf exceptions isolées et qu’il faudra solidement
établir, ön peut dire que toute cette extraordinaire floraison de
poésie lyrico-épique surgit à peu près en mème temps,
c’est-à-dire au XV:e siècle ou au pius töt au XIV:e, dans les diffé-
1 Ed undersökning af de danska leder till samma resultat; se Steenstrup a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
