Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
UKNRLK SCHCCK
Runicus af Skånelagen (omkr. 1300) citerade versen (Drömde
mik en drøm i nat um silki og ærlik pæl).
Att balladen varit en dansvisa år obestridligt, men däraf
följer ej, att alla dansviBOr, som omtalas i medeltidens |iteratur,
också varit ballader d. v. s. kortare dikter af ett öfvervägande
episkt innehåll. Inom den äldre europeiska medeltidsliteraturen
voro dansvisor ingalunda sällsynta; sådana omtalas från de
keltiska landen, från Tyskland och från Frankrike, men dessa voro
lyriska, eller åtminstone öfvervägande lyriska. Bartsch (Das
Altfr. Volkslied i Gesam. Vorträge 1883) anför en mängd
franska folkdikter, af hvilka flera härröra från 1100-talet. De äro
af en öfvervägande lyrisk karakter, ehuru det episka elementet
ofta icke alldeles saknas; alla äro af erotiskt innehåll och hafva
omkväden, hvilket sannolikt häntyder på, att de föredragits
såsom våra folkvisor. Finnes det nu, kan man fråga, någonting
som hindrar, att dessa på Island omnämda danslekar varit af
denna öfvervägande lyriska art? Den beskrifning, som
Stur-lungasagan gifver af dem — de karakteriseras ju såsom erotiska
kväden — passar onekligen vida bättre för sånger af denna art
än för de strängt episka balladerna, och de anförda omkvädena
synas likaväl lämpa sig för dylika halft lyriska sånger som för
ballader. I hvarje fall utgöra de af Rosenberg meddelade citaten
icke något bevis för de nordiska, episka folkvisornas existens
på Island under 1200-talet. Den strof, hvilken i en engelsk
klosterkrönika från 1100-talet tillägges Knut den store, må vara
afgörande för versformens ålder — därom vågar jag ej döma —
men dess beviskraft för själfva den episka folkvisans ålder
förmår jag ej inse. Didriksagans ofta citerade företal kan knappast
häller anföras såsom skäl, ty — ehuru själfva sagan affattats
1250 —1265 — är företalets ålder däremot oviss, och för öfrigt
tyckas de där ointalade kvädena snarare hafva varit dikter
i Eddasångernas stil än folkvisor. Det vittnesbörd, som ligger i
Saxos berättelse om den tyske sångare, hvilken tre gånger för
Knut Lavard (1131) upprepade den »kända» dikten om
Grim-hilds förräderi, är för oss af mindre betydelse, redan på den
grund att detta kväde var tyskt. Att det icke — såsom man
påstått — var Nibelungenlied eller något utdrag ur denna dikt,
som han sjöng, är visserligen tydligt, men vi känDa intet om
den form, som de korta, episka dikter haft, hvilka föregingo
Nibelungenlied. Den dikt, som den saxiske sångaren tre gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
