Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
a. hammarskjöld
är det bästa af alla dem, som behandla samma ämne, utan
äfven ett af do förtjänstfullaste historiska arbeten, som på senare
tider hos oss utkommit. Ingen annan person torde häller hafva
kunnat gå så väl rustad till detta verk som denne författare.
Ty såsom en erfaren och på olika områden ofta använd
tjänsteman vid vår flotta, har han kunnat förvärfva sig en mängd
insikter om vårt sjöväsende, hvilken en utom flottan stående
person aldrig, eller endast högst ofullständigt kunnat vinna.
Härtill kommer, att han är den störste kännaren af de
urkundsamlingar, som handla om vår flottas uppkomst,
organisation och författning. Han har ock haft högsta öfverinseendet
och ledningen vid ordnandet af flottans stora arkiv på
Skeppsholmen. Dessutom har han varit i tillfälle att studera de
handlingar, som finnas i Karlskrona ocli i Riksarkivet. Härigenom
har han fått den grundligaste käDnedom af de resurser, som stå
en flottans historieskrifvare till buds, men han har ock förstått
att göra sig dem till godo på ett synnerligen förtjänstfullt sätt.
Ty hanB arbete kan sägas vara epokgörande för den gren af
vår historieskrifning, som det behandlar. Hvar och en, som
något sysslat med historisk forskning, inser genast huru mycken
tid, huru mycket arbete, huru mycket tålamod hans verk måste
hafva kraft för att blifva hvad det är.
Efter en kort öfversikt öfver skeppslagsinrättningen
öfvergår herr Zettersten till framställningen af »styrelsen» och
»skeppsfolket».
Gustaf 1 har lagt grunden till Sveriges sjömakt. Men
både han och Erik XIV ombesörjde >peraonligen> sin stora flottas
styrelse och förvaltning i alla detaljer. Under fredstid hade de
inga amiraler till sitt biträde. Denna titel hade först under
Gustaf I börjat vinna burskap i Sverige, den användes för
befälhafvaren öfver en större eller mindre flotta, ja, ända ner
till två à tre skepp. Amiralen tillsattes för hvarje särskildt
sjötåg, efter hvars slut han upphörde att vara amiral. Erik
XIV hade ej mindre än 25 amiraler. Först under Johan III
eller 1569 tillsattes en ständig amiral, »öfversteamiral», som skulle
under konungen hafva högsta uppsikten öfver flottan. Den
förste ständiga öfversteamiral var den ryktbara Klas Fleming;
i en skeppsgårdshandling af 1577 kallas han till och med »riksens
amiral». Men snart tillsattes äfven ständiga underamiraler i
stället för tillfälliga —, den förste tillfällige underamiralen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
