Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
a. hammarskjöld
ligen hade utgjort det enda befälet ombord. Snart blefvo dock
skepparne af Gustaf I underordnade höfvidsmannen, ty åt dessa gafs
befälet på de stora och medelstora skeppen. Skepparne åter
blefvo dels höfvidsmännens underbefäl, dels fingo de befälet öfver de
mindre fartygen, hvadan deras kår blef ganska talrik. Redan på
1620-talet omtalas öfverskeppare och underskeppare. Närmast
skepparne stodo höfvidsbåtsmännen eller högbåtsmännen. Dessas
antal var dock betydligt ringare än skepparnes. Styrmännen, som
ursprungligen varit skepparnes närmaste män, voro egentligen lotsar,
som förhyrdes för hvarje resa. Redan under 1500-talet började
de dock utgöra en ständig kår, som under 1600-talet ökades.
De rekryterades hufvudsakligen från skärgårdarna På
1620-talet började man indela styrmännen i grader, nämligen i
öfver-styrmän, medelstyrmän och understyrmän. Till underofficerarne
hörde äfven arklimästarne, som hade tillsyn öfver skeppens
skytt-och fyrverk, på samma gång som de voro bysseskyttarnes
närmaste förmän. Med 1623 upphörde denna grad, arklimästarnes
plats intogs nämligen därefter af konstaplarna. Med dessas
»framträdande äro svenska flottans gamla underofficersstater
fulltaliga: skeppare-, styrmans- och artilleristaterna».
Hvad flottans manskap eller båtsmännen beträffar, erhöllos
de under 1500-talet dels genom utskrifning, dels genom värfning.
Redan Karl VIII har, enligt Styffe, befallt utskrifning genom
sina höfvidsman. Under 1500-talet beslötos utskrifningar på
riksdagar och landskapsmöten. Riksdagsbesluten härom, voro
dock ganska sväfvande och gåfvo alltid konungen en vidsträckt
fullmakt. Båtsmannautskrifningarna indelar herr Zettersten i
fyra perioder. Under den första, som går till 1567, fanns ingen
närmare bestämmelse för deras sätt, men på 1565 års riksdag
hade ständerna lofvat att, »när K. M:ts bud till oss kommer»,
lämna dugligt folk till flottan, till det antal, »som kan oss
på-lagdt varda», 1567 sattes en utskrifningsnämnd till biträde åt
och till kontroll å förrättningsmannen. Med 1606 börjar den
tredje perioden, då bestämdes procenttalet, eller att hvar tionde
man både i stad och å land skulle utskrifvas. Den fjärde
perioden börjar ined 1618, då den första utskrifningsförordningen för
flottan kan sägas ha blifvit utfärdad, denna ligger ock till grund
för följande instruktioner (s. 111). Ståthållaren och en annan
kunglig kommissarie skulle enligt 1618 års förordning till en viss
dag Bammaukalla lagmannen, häradshöfdingen och häradsnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
