Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
a. hammarskjöld
lofvade borgareståndet 1624 att hålla kronan ett kompani
värf-vadt sjöfolk, »men 1627 voro städerna nog offervilliga att bevilja
såväl utskrifning af hvar tionde man som äfven fortsatt
utgörande af 1624 års gärd för det värfvade båtsmanskompaniet;
1629 förbundo sig städernas fullmäktige att, mot frihet for
utskrifning, årligen hålla ett bestämdt antal godt och dugligt
sjöfolk. Den första uppsättningen uttogs genom utskrifning, men
befanns vid mönstringen på Skeppsholmen till stor del oduglig.
Sin ursäkt härför och ny förpliktelse om ofvannämnda manskap
afgåfvo städernas fullmäktige 1629». Oaktadt dessa goda löften
voro städerna ganska försumliga att hålla sitt båtsmanstal,
städernas magistrater inaste därför gång efter annan med allvar
uppmanas att hälla detsamma i komplett skick. »Stockholms
riksdagsbeslut den 7 juni 1631 är den urkund, hvarigenom båtmanshållet
blef ett för städerna ständigt onus, som ännu fortfar, ehuru under
form af vakansafgift, men med uppsättningsskyldighet vid
på-fordran». Städernas ständiga båtsmanshåll kom efter 1634 pä
en mera ordnad fot. Fullständigt skulle det utgöra omkring
1,200 inan, men 1644 åtogo borgerskapet sig äfven fördubblingen
(s. 117—121).
Hvad landsbygden åter angår, kan det ständiga
båtsmanshållet, enligt herr Zettersten, ej såsom många vilja tro,
härledas från hertig Karls förordning af den 9 februari 1602, där
det bestämmes, att »de hemman, som båtsmän innehafva, skola
såsom i Sverige vara förskonade från gärdeutskrifningar» m. in.,
tv något sådant förordnande är ej kändt i Sverige (s. 121—122).
Till grund för landsortens ständiga båtsmanshåll ligga tvenne
Gustaf Adolfs instruktioner af 1623, enligt hvilka landshöfdingen
i Finland, Nils Bielke, ståthållaren på Äland, Stellan Mörner,
och landshöfdingen i Uppland, Gabriel Oxenstierna, skulle socken
för socken öfverenskomma med bönderna i skärgårdarna inom
sina län om upprättandet af 4 kompanier båtsmän à 400 man,
nämligen 2 i Finland, ett på Äland och ett i Uppland och
Södertörn. Allmogen skulle hållas fore, att på det K. M:t måtte
hafva stadiga och vissa båtsmän och allmogen blifva förskonad
från de idkeliga utakrifningarne, så skulle åt hvar, som vill
hålla kronan en båtsman, fritt öfverlåtas ett hemman, som
rän-tade 18 daler i vissa och ovissa persedlar. Rantade något
hemman inera, skulle öfverskottet utgöras till kronan, men räntade
det mindre, skulle bonden erhålla fyllnad af andra räntor. »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
