Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
a. hammarskjöld
nåde, var dugligt biträde och äfven bemanning, men hans sora
skaffade sig både det ena och det andra.
Om Erik XIV yttrar herr Zettersten, att han kunde, som
inan säger, >sätta lif i spelet». Vid genomläsandet af hans
registratur finner man, att han var själen i det hela, att det var
hans förtjänst, att skeppsfolkets styrka, som vid hans
tillträdetill regeringen uppgick till 1,000 man, då kriget 2 år därefter
utbröt, geuast fördubblades, och året därpå eller 1564 åter
fördubblades så att styrkan blef 4,000 nian, som sedan år 1567
okades ända till nära 5,000 man. Därefter inträdde konungens
svaghetsperiod, och då sjönk äfven flottans styrka.
Hos Gustaf II Adolf har herr Zettersten upptäckt nya och
hittills så godt som okända eller förgätna sidor af hans lysande
militäriska snille.
I Johan Hands dagbok omtalas, att när konungen kom i
Elfsnabben ombord på skeppet, anställde ban ordentligt förhör
om skeppets tillstånd och visste namn på allt, som var ombord,
löst och fast, tackel och tåg, stora och små segel, »rätt som det
hade varit en Indianisk skeppskapten», tillägger Hand mycket
förvånad. Sedan öfvade konungen under resan båtsmännen och
soldaterna i vapnens bruk och skeppets regerande under strid.
Någon sjösjuka led han ej af. Gustaf Adolfs stora
fältherre-gåfvor hafva orsakat, att hans sjömannaskicklighet blifvit mindre
uppmärksammad, än den i själfva verket förtjänat (s. 70). Ar
1623 förde konungen själf befälet öfver sin flotta. Sedan Anund
Jakobs dagar hade ingen svensk konung i egen person gjort detta.
Gustaf Adolf hade vid detta tillfälle under sig 4 amiraler, en
hvar för sin egen afdelning. Han »utfärdade ock då en
segelordning, som i flera delar påminner om långt senare tiders
bestämmelser vid eskadersegling». Denna »ordning, hvarefter skeppsflottan
skall segla, när hon löper till sjös», utgaf Gustaf Adolf ombord
på skeppet Stockholm till ankars i Elfsnabben den 10 juni 1623.
Den där liggande flottan, som konungen själf sedan förde till Danzig,
utgjorde fyra flottor eller eskadrar, med Stockholm som chefsskepp
i l:a flottan, Kronan i 2:a, Riksnyckeln i 3:e och Tre kronor i
fjärde flottan. Första flottan bestod af sex skepp, de öfriga af
fem hvardera (se vidare beskrifningen härom 393—397).
Holberg säger i sin historia, då han jämför Kristian den IV
med Gustaf Adolf, att den senare var endast en stor general,
men att Kristian den IV var både en stor general och en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
