- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
340

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

a. hammarskjöld

Tegel och Törnqvist.1 Härigenom har också följden blifvit, att
man i senare tider fått en ofullständig bild af Sveriges och
svenska mäns deltagande i detta händelserika och i sina följder
så märkvärdiga krig.

Med tacksamhet och glädje må vi svenskar visserligen
erkänna, att många af Danmarks senare historieskrifvare visat
stor oväld vid bedömandet af historiska händelser, i hvilka vårt
fädernesland haft del, så ock i uppfattningen af våra stora män.
Jag behöfver nämligen endast nämna bibliotekarien Chr. Bruun,
professorerna E. Holm, J. Stenstrup, d:r J. A. Fredricia
och kapten A. Larsen. Men till denna grupp kan man alls
icke räkna författaren af »Den dansk-norske sjöinagts historie»,
H. G. Garde. Och endast med betydliga modifikationer kan
man göra det med den utmärkte historieskrifvare, soin
grundligast och utförligast af alla nordiska författare behandlat
»Grevens Feide», C. Paludan-Muller, som en af hans hängifne
och tacksamme lärjungar nyligen kallat »den store afdöde».

Man måste visserligen medgifva, att Paludan-Muller
erkänner, att Gustaf I och Sveriges ingripande i kriget hade ett
afgörande inflytande på dess utgång, han erkänner till och med,
att svenska flottan var »oumbärlig» för Kristian III. ehuru han,
så mycket han förmår, söker förringa detta senare erkännande
genoni att gifva Peder Skräm hela äran af sjösegrarne. Den
svenska flottans verklige öfveramirals namn namnes däremot
endast i förbigående. Att svenska flottan var den bästa af de
tre förbundnas, erkänna visserligen både Paludan-Muller och
Garde, men genom att pàdikta sin landsman, Peder Skräm, ett
öfverbefäl, som han ban aldrig haft, samt genom att uteslutande
tillerkänna honom, som dock under det egentliga sjötåget endast
var en af den svenske amiralens underbefälhafvare, förtjänsterna
af framgångarna, hafva de gjort sig skyldige till ett svårt fi-l
mot den historiska sanningen och mot Danmarks bundsförvandter,
svenskarne. Ty ur historiska urkunder låter det sig ej bevisa,
att Peder Skräm under grefvefejden någonsin fatt »overtage en
af de vanskligste opgaver, der nogensinde ere st il lede en dansk
krigsnian». Det strider därför ock mot rättvisan, då man pà

1 Den förfuttaip, som i senure tider, om ock endast i allmänna drag.
verkligen framhållit Gustaf Vasas och Sveriges afgörande ingripitnde i grefvefejden, iir
herr C. T. Odhner. Hans »lärobok» har mera och bättre framhållit detta, än
utförliga historiska arbeten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free