Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cnderbAttei.ser
369
Lindesbergs stad och socken, upplysningar om det sista bergstiuget i
Nora 1851, några uppgifter om »Kuiigseken vid Knapfors», ett ännu
kvarstående träd, under hvilket enligt en sägen hertigarne Johan och
Karl skulle slutit sitt förbund mot kouung Erik. Den flitige
samlaren och utgifvaren lärer af sitt företag ej hafva någon ekonomisk
vinst; så mycket mera erkännande förtjänar hans intresse för
hembygdens historia frän den historiska forskningens sida.
— Några smärre historiska eller statsrättsliga uppsatser ha under
hösten i Uppsalasett dagen. Tidskriftens strängt anlitade utrymme och
den framskridna tiden göra att vi endast kunna oinnämua dem här
i hopp om att nästa år kunna återkomma till dem. Afhandlingar]^
äro Om svenska riksrådets utveckling mot centralisation under
Gustaf II Adolf af J. E. Nordwali, (IV + 51 ss., ingår i
Humanistiska vetenskapssamfundets publikationer); Om de ministeriella
ärendena och formerna för deras behandling af R. C. A. (69 sid.);
Om riksförestàndarskap enligt Sveriges och Norges grundlagar af O.
Varenius (VI + 72 sid ) samt De diplomatiska förbindelserna mellan
Sverige och Storbritannien under Gustaf IV Adolfs senaste regeringsår
af K. Key-Åberg (100 sid. + rättelser).
— Vid universitetet i Helsingfors har teolog, kand. J. S. VaJULa
utgifvit en akad. afhandl. med titel Finska kyrkans ställning under
den liturgiska striden, en titel, som är för trång, emedan förf.
utsträcker sill framställning ända till biskop Ericus Eriei död 1625. De
tre första kapitlen äro egnade åt de kyrkliga förvecklingarna; i kap.
IV—V redogöres för den kyrkliga förvaltningen och för
prästerskapets ekonomiska ställning. Nya uppgifter meddelas bl. a. om finnar
i Braunsbergs jesuitkolleginm. I frågan om 1602 års finska
bibelkommission anser förf. att kommissionen fullständigt utfört sitt
uppdrag och att dess arbete sedan förbättrades af 1638 års kommission,
som utgaf 1642 års finska bibelöfversättning. — Kand. S. In (i man
har i Studier i norra Finlands historia lOH»—1635 redogjort för
stridigheterna vid gränsens uppgående efter freden i Tävssinä och
därjämte ställt till sin uppgift att utreda bosättnings-, närings-,
beskattnings- och förvaltningsforhållandeiia i norra Österbotten, en uppgift,
som blifvit på ett. mindre tillfredsställande sätt löst. — I en afhandl.
om Finlands fornborgar har Hj. Appelgren publicerat resultaten af
vidsträckta arkeologiska undersökningar. Han har konstaterat
åtminstone cirka 70 borgar från hednatiden och dessutom omnämt en stor
mängd andra platser, hvilka af traditionen betecknas som forna
borgar. Dessa fornborgar voro egentligen intet annat än af naturen
välbefästade ställen, som otngåfvos med enklare förskansningar och
till hvilka innevånarne flyktade under krigstid. — I en egentligen
språkveteuskaplig undersökning om Finnarnes personnamn under
hednatiden har lektor A. V. Forsman meddelat åtskilliga rätt intressanta
kulturhistoriska upplysningar, och magister E. Lagus har i Studier i
den klassiska språkundervisningens historia i Finland, med afseende
fäst vid förhållandena i Sverige och andra länder, berört frågor af
Hi>t. Tidtkrift 1891. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
