Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
öfversikten och granskningar
detsamma synes, att i Vadstena ej blott varit en öfverläggning mellan
de af Styffe IV, s. cclxvi, vit namngifna herrarne, utan ett
verkligt rådsinöte — låt vara icke talrikt besökt —, ty brefvet säges
utfärdadt af »ganss rikes rådt.» I detta ingå också norska herrar:
efter Svante Nilsson uppräknas Knut Alfsson, Otte Matsen och
David Fenkeler (0: Sinclair), »rvtters in Norwegen,» hvarefter följa
fem »rytters in Sweden» jämte väpnaren J. Bese. Af de fem böra
här anföras Erik Eriksson på Elfsborg och Bengt ltyniug, hvilken
således utan tvifvel blifvit riddare år 1497. Sten Kristereson till Salsta
ër också med; han har följaktligeu icke först i oktober upptagits i
riksrådet. Skrifvelsen innehåller de bekanta klagopunkterna mot kung
Hans; äfven talet om baneren, som smädligen för svenskarne äro
upphängda i Köpenhamn, återfinnes. »Det är så ute med oss», säger
rådet, »att här fins knapt en mark silfver, en häst eller oxe, något
järn eller koppar, allt hafva de främmande fogdar roffat bort.» En
annan skrifvelse från rådet till Danzig anföres sid. 473 not 1. —
I ti. 348 hafva vi ett bref af ’/, 1503 till riksrådet från de lübska
sändebud, som infunnit sig i Stockholm för att mäkla drottning
Kristinas frigifvande: de kunna ej vänta längre på svar, om också
riksföreståndaren ej hemkommit från sin färd till Kalmar, dit ban »ummc
suuderghen tidinghe willen» måst begifva sig (jfr n. 430 g 18), och
hvarifrån han i sällskap med Gad skulle resa till Vadstena för att
genom dag och natt föra drottningen till Stockholm. En följd af
deras påminnelser blef n. 439, hvari riksrådet och sändebuden
gemensamt och i tvänne utvexlade exemplar göra kunnigt, att Sveriges män
antaga lübeckarnes proposition om en ny sammankomst i Kalmar,
Lübeck eller annan ort å tyska sidan, så framt den danska kungen
accepterar förslaget i stället för det försutna Stralsundsiuötet (jfr n.
430). De lübske herrarne följde sedan drottningen »tho hus,» på det
intet hinder för hennes resa måtte mellankomma; de anlände till
Lubeck först den 23 december, men hade ej lyckats träffa kung Hans
på genomresan genom Danmark.
Ur de samtidigt gående underhandlingarna mellan Lübeck och
Hans må anföras: man hade i Skåne tvungits »mit blotem live» draga
i kungens tjänst mot Sverige; fartyg hade uppbragts och användts i
kriget, hanseatiskt sjöfolk förts ombord på danska örlogsmän »tegen de
Sweden to vechten.» Danskarne åter påstodo, att de beslagtagna
fartygen kommit fråu Stockholm ined fiendegods, enligt hvad »de breve
därinne weseude» hade utvisat. Var nu ej detta alltid sant, funnos
dock exempel därpå, och n, 388 § 55 ger en uoga specificerad
förteckning — fem kvartsidor lång! — å godset i ett dylikt fartyg
samt lemnar därmed ett godt bidrag till vår handelshistoria för den
tiden. Lastens värde steg till öfver 12,000 m. lüb. Åtskilliga
prisvärden kunna härur och ur andra urkunder lätt beräknas; så stod
kopparn till något mer än en mark lüb. för Ltt, osmund till c. 29 mark
lästen, trau till c. 100 mark tör dito. Bland skeppare, hvilka
förlorat sina fartyg, märkas en Lars Laurensson, en Knut Johansson,
en Knut Elvessen; ref. kan icke med Schäfer hålla dessa för lübske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
