Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
klaratiouens formliga emottagande skulle debatteras i fullt råd. Den
28 mars kunde Vellingk ändtligen meddela, att danska konungen
vill emottaga Karl XI:s deklaration med förtydligande af några termer,
och Vellingk anser sig kunna försäkra, att något vidare iukast mot
ratitikatiouen af freds- och handelstraktaterna med Holland icke från
dansk sida skall ifrågakomma.
Därmed var det farliga hindret undanröjdt, och det första steget
till ett närmare förbund med Holland kunde tagas. Men på saiuma
gång var i själfva verket vänskapen med Danmark uppoffrad. Huru
litet den svenska regeringen sedan brydde sig om traktaten i Lund
ined denna makt, framgår däraf, att de nu begynnande
underhandlingarna om en allians med Holland inleddes utan Danmarks
vetskap.
Redan i midten af mars 1681, innan ännu
ratifikationsuuder-handlingnrna voro bragta till slut, framställdes från holländsk sida de
första antydningarna om en närmare allians, hvilket ju äfven var
svenska regeringens innersta syfte. Först när freden var ratificerad,
fick dock Gyldenstolpe (d. 13 april) order att försäkra Sveriges
benägenhet för ett förbund, och härmed begynner i djupaste hemlighet
en viktig underhandling, som slutligen leder till den för hela Europas
historia betydelsefulla garautitraktaten i Haag d. 30 sept. 1681. Hr
Fåhreus skildrar på ett åskådligt och intressant sätt den skiftande
underhandlingens gång med alla de många slitningar, tillfälliga
missförstånd och oväntade hinder, som flera gånger hotade omintetgöra
det hela, till dess ändtligen det gemensamma intresset öfvervann de
skiljaktiga sträfvandena och lyckades leda dem till ett gemensamt mål.
De största svårigheterna för tysthetens bevarnude beredde de
tungrodda och egeudomliga former, som den uederländska
förbunds-författningen fordrade. Hufvudkällan för hr Fåhræus’ kunskap om
det faktiska förloppet vid garantitraktatens antagande i Holland
utgöres af den franska diplomaten d’Avaux’ skildring i Negociations de
M. le Comte d’Avanx en llollande depuis 1679 jusquen 1684. Den
redogörelse, soln hr F. på grund häraf ger, är dock icke fullt klar
och låter icke ana, att de holländska statsmännen tillgripit några
mindre författningsenliga utvägar. Af dAvaux’ arbete framgår dock
tämligen tydligt, att underhandlingens vikt och behofvet af sekretess
vid detta tillfälle liksom vid trippelalliansens antagande 1668 och
derå andra gånger i nederländska förbundsrepublikens historia
fram-tvungit ovanliga former. Då någon utredning häraf icke torde
föreligga från holländsk sida, vill rec. icke ingå djupare i detta ämne,
utan blott i korthet framhålla, att garautitraktaten från holländsk sid»
antagits och undertecknats af ett efter lnedlemmarnes pluralitet röstande
utskott af geueralstaterua, sedan man gent emot de möjliga följderna
af ett författningsbrott skaffat sig stödet af bifall från provinsen
Hollands stater och några få deputerade från de öfriga. Först efter
traktatens undertecknande d. 30 sept. drogs ärendet under samtliga
provinsstaternas pröfning, emedan den formliga ratifikationen omöjligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
