Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN UR MIN LEFNAD
15
struerade retranchementer, hvilka således måste bestormas af oss
sjelfva vid första attack.
Denna omständighet har så mycket mera fästat sig i mitt
minne, som jag vid en kurirresa 1814 från Kristiania till
Stockholm fann samma fel vara begånget af General Gahn, som
likväl placerat sina faltverk mellan båda broarna. Från den
ögonskenliga faran vid Morast frälsade oss öfverstelöjtnant Georg
Adlersparre, som öfvertog befälet vid högra flygeln och genast
tillbakadrog corpsen till den starka positionen vid Eda skans. Den
lilla rest af Örebrosqvadronen under baron Essens1 befäl, och
der jag nu åter tjenstgjorde, blef kommenderad att utgöra
Adlersparres generalstabsvakt vid hans högqvarter, som för hela
sommaren och hösten blef Sofielund, en half mil bakom skansen.
Denna tjenstgöring ställde mig i närmare beröring med denne
märkvärdige man, som ådagalade en säker blick och syntes ined
förkärlek omfatta småkriget, hvilket äfven utfördes med några
vunna fördelar, oaktadt de bestämda ordres Adlersparre erhållit
af generalbefälhafvaren baron Cederström, att icke inlåta sig i
aktiva operationer. Det var med yttrande af harm Adlersparre
visade oss dessa ordres, som förhindrade honom att begagna sina
otåliga truppers stridslust. Corpsen hotades med en fullkomlig
demoralisation under månaders overksamhet efter en nödvändig
reträtt inom egna gränser. Det var också med afseende härpå
som Adlersparre under förevändning af rekognosceringar företog
åtskilliga ströftåg, då vi alltid tillbakaträngde de norska
förposterna. Vid ett sådant tillfälle fick jag deltaga i en ärorik
strid. Baron Essen och jag med 18 husarer åtföljde ett
infanteri-detachement, som marcherade på Emterud till höger om Morast,
dit hufvudstyrkan framträngde. Nära Emterud sågo vi fiendens
förpostkedja under reträtt, men ett jägarekompani samlade sig
i skogsbrynet bakom Emterud. Vi fingo ordres att på dem göra
attack, som var en högst äfventyrlig manöver, då fiendens stora
öfverlägsenhet fördubblades genom dess position uti en
stenbunden småskog med en å och flera gärdesgårdar omkring små
täppor framför sig, dem vi hade att passera inom skotthåll.
Baron Essen besinnade sig ej ett ögonblick och vår svärmattack
verkställdes med en fabelaktig hastighet och framgång. An
passerades och gärdesgårdarna redos omkull; vid den sista gärdes-
1 Fredrik Ulrik v. Essén, † 1855 som generalmajor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
