Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
CLAES FREDRIK HORN
att svälta ihjel med folk och hästar, tillbringades öfver 8, nära
14 dagar; för att ej alldeles förfrysa i de à jour timrade husen,
måste vi i brist af ved nedrifva de närmaste bodar till eldning.
Uti mars månad fick jag ordres att förena mig med resten
af sqvadron i Strömstad och söka mig genaste vägen dit. Det
skedde den 21, 22 och 23, öfver fjäll och sjöar både inom och
utom riksgränsen, under verklig lifsfara att omkomma bland
snölaviner och i upptinande vatten, allt på obanade vägar, städse
utsatta för öfverrumpling af fiendens jägare och skidlöpare, och
då det var omöjligt att strida till häst — man kunde ej komma
ett steg på sidan om den väg vi vandrade man för inan — gaf jag
instruktion åt mina husarer att, så fort vi af öfverlägsen styrka
attackerades, skulle hästarne iliejlskjutas och vi söka undkomma
till fot.
Men marchen aflopp helt fredligt och blef jag sedan
liggande i garnison på en verkligt förlorad post, emedan norska,
flottan, stationerad vid Hvalöarne kunde alldeles obehindrad
inkomma i Strömstad, der ingen enda kanon fanns, hvarmed en
sådan öfverrumpling kunnat motas, allt intill juli månad, då
vår flotta började att samlas i dessa farvatten.
Under tiden afgick jag tvenne gånger som parlamentär till
norska posteringen vid Svinesund och påträffade de gamla
bekanta Staffelts jägare, hvilken officerscorps visade mig mycken
artighet, men ville dock icke sätta tto till min berättelse om
kronprinsens välbefinnande med svenska arméen, som de ansåge
den ena gången förstörd och den andra gången af sin anförare
öfvergifven. Berättelsen om Karl Johans aspirerande till franska
kronan hade i Norge vunnit mycken fart, förmodligen genom
engelska relationer och intrigerna vid Eidsvold. Det var ock
med anledning deraf, som prins Christian erbjöd sig till
tronföljare i bref till Carl XIII. Bland sysselsättningar i Strömstad
var den att hjelpa kommendanten öfverste Winblad att bryta de
med posten ankommande brefven, emedan man befarade en
komplott mellan Strömstads- och Fredrikshallsborna, som väl
icke var så alldeles ogrundad, men dock ingalunda så farlig som
den fjeskige Winblad anade. Denne Winblad, samme
fortifikationsofficer af utmärkt teknisk skicklighet, som anlagt den
befängda förskansningen vid Morast 1808, en gammal vän af min
far, tog mig en gång afsides och med mycket allvar tillrådde
mig att aflägga en vintersläpmössa, emedan den hade en röd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
