- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
33

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MINKEN FBÅN 1814

3a

sände representanter, ensamt ägde rättighet att som primär
församling deltaga i beredande af norska angelägenheterna; att de
öfrige skulle anses som rebeller ocb underkastas contributioner
till svenska arméens underhåll. Norska arméen hade slagen och
flygtande till någon del kanske undankommit öfver Dovre fjell,
men utan alla krigsförnödenheter och det missnöje stegradt, som
redan vid krigets början visade sig. Det hade då säkerligen
befunnits hvad capitaine Krogh till mig yttrat: »att bättre varit,
om en bataille blifvit förlorad, ty med ära kunde vi då nedlägga
vapnen för öfvermakten och den store härföraren; men lumpet
vore det att så utan ansträngning lemna fältet, som arméen
likväl beslutat att med lif och blod försvara.» Norges aflägsna
innebyggare, underrättade om den usla belägenhet, hvari deras
svaga styrelse störtat landet, skulle ej hafva tvekat att emottaga
den räddande handen.

Man har ej bestridt min mening, att norrmännen, likasom
svenskarne, med ett afgjordt hat till förtrycket, hysa all
vördnad för en strängt utöfvad makt. Den fysiska styrkan var
fordom skandinavernas afgud och den råa kraften har ännu sina
dyrkare bland Norges berg och dalar. Norrmännen äro, efter
min öfvertygelse, ingalunda qvalificerade att åtnjuta större
politisk frihet än svenskarne; tvärt om!

Efter hvad jag kunnat fatta gör folket i allmänhet ingen
skilluad emellan föreningen och Norges införlifvande med Sverige.
För massan gäller det att vara danskar eller svenskar. 11
Sjelf-ständighetsifvern är inskränkt till minoriteten, åtminstone i
Norges södra provinser. Begäret efter denna sjelfständighet bland
Europas nationer är vackert och högsinnadt; det påkallar till
och med en viss beundran för ett folk, som i sekler icke ägt
någon historia; men är väl minsta klokhet häri? Hvad vill
Norge bjuda som garanti för denna sjelfständighet? Väl icke
ensamt sin egen styrka? Väl icke Danmarks? Man omtalar
Englands protection, men denna skulle köpas just med uppoffringen
af oberoendet. Rysslands beskydd skulle på en gång uppväcka
Englands afund och befordra Sveriges inkräktningsplaner.

Den 15. Commissarierna gåfvo stor middag för norska
statsrådet och högre embetsmän. Biskop Beck, förut vår ifrige
antagonist, tyckes helt och hållet förändrad.

Den 16. Nygjorde spanska ryttare fördes på vagnar genom
gatorna, måhända för £lt>t> sgs af oss svenskar.

Hut. Tidskrift 1892. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free