Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Främst ådrager sig bland dessa papper uppmärksamheten ett
mindre häfte med påskrift »Mémoires de Rbg», påbörjadt på 1790-talet
och sedan med marginalanteckningar och öfverarbetningar fortsatt
under senare tider. Tanken att i memoirer, skrifna för eftervärlden,
förvara minnet af samtida tilldragelser och ställa sitt förhållande till
Gustaf III i en så fördelaktig belysning som möjligt synes hafva
uppstått hos Ribbing redan ett par år efter hans landsförvisning. I
bref från Schweiz 1794 till sin ungdomsvän och frände friherre
Knut Kurck 1 ber han honom från Sverige sända materialier till
samtidens historia, »kosta hvad det vill, ty här skrifvas memoirer»; och
på hösten samma år berättar han från Köpenhamn i bref till den
Bamme, att han med ifver arbetade på dessa anteckningar. »Aldrig
ett ord finnes där», säger han, »som kan kompromettera någon människa.
Jag vill så mycket hällre skynda mig med dem, som jag positivt
vet, att Gyldenstolpe, Armfelt och dylika kanaljer äfven skrifva.»
Emellertid blef den sammanhängande berättelsen om Ribbings
personliga öden ej långt fullföljd, lika litet som den »Histoire des
demières révolutions de Suède», som han äfven påbörjat och som
torde böra anses såsom en annan redaktion af dessa tillärnade
memoirer. Ingendera föreligger i så utarbetadt skick, att däraf kan
bildas ett sammanhängande helt. Hvad historien däraf skulle kunna
hämta är ringa nog, hälst sedan i våra dagar en utförligare och
mera kritisk behandling, hvilande på rikare källstudium, kommit
konung Gustafs tidehvarf till del.
Men såsom bidrag till författarens karaktäristik och upplysande
för hans lefnadsöden, sakna dessa anteckningar och bref icke sitt
intresse. Adolf Ribbing var ingen obetydlig person. Tidigt
bemärkt, genom rikedomens och bördens gåfvor så väl som genom sitt
ståtliga yttre, skulle han sannolikt genom sina själsgåfvor, odlade genom
en mer än vanligt omsorgsfull uppfostran, kommit att spela en
betydande roll i Sveriges offentliga lif, om ej hans bana här så tidigt
lyktats. Han ägde därjämte, såsom vi skola finna, en mer än vanlig
gåfva att i skrift uttrycka sina tankar. Hans bref och anteckningar
erbjuda mer än en tidsbild från de dagar, då här uppe i norden
tydligt förnams »jordskalfvet från den franska revolutionen».
1 Äfven arresterad med anledning af konangamordet, men frikänd, såsom
det synes, på grand af Ribbings yttranden. Anmärkningsvärdt är följande yttrande
af ß. rörande denne sin frände, som vid tiden för konungamordet äfven var hans
kontubernal: »Je ne reviendrai certes sur ce qui s’est passé entre nous. Lui
seul et salig Liljensparre ont en connaissance.» — Knnt Kurck blef sedermera
öfverste kammarjunkare och en mycket rik man, men synes, när Ribbing på äldre
dagar kom i ekonomiskt betryck, icke hafva varit sin ungdomsvänskap trogen eller
benägen att erinra sig gamla förbindelser. Mer än en gång har R. i bref till
hans öfverlefvande broder, friherre Fredrik Kurck, vidrört de tjänster, som han vid
tiden för konungamordet bevisat Knut Kurck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
