Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strödda meddelanden och aktstycken.
Om uppkomsten af bestämda perioder för den svenska
riksdagens sammanträde.1
1655 års riksdag led mot sitt slut. Regering och riddarhus
hade under dess första skeden enat sig om ett reduktionsförslag, men
då detta i början af juni framlagts för ständerna, i form af projekt
till riksdagsbeslut och reduktionsstadga, hade vissa af dess
bestämmelser, som af de ofrälse stånden ansågos afskära möjligheten till
fortsatt reduktion, hos dem mötts med så stark opposition, att man fann
för godt att låta med den slutliga uppgörelsen anstå till nästa
riksdag och nu endast delvis genomföra det uppstälda
reduktions-förslaget. När kauslern, Erik Oxenstjerna, den 19 juni på
riddarhuset underhandlar med adeln om detta uppskof, yttrar han bland
annat: »Men wed execution will något dröijas, till dess alt kan wäl
öfversis; och der då anthen cronan finnes ske föruär i något, eller
någon particulier hafwer sigh att beswära, så hafwer inan Konungen
och nästa riksdagh att sökia; men en particulier faller först och
främbst Konungen: Och såsom man nu hafwer try år till nästa
riksdagh» o. s. v.2 Det är såsom bekant 1660 års additament, som i
sitt stadgande i § XVTI först inför periodicitet i tiden för svensk
riksdags sammanträde;3 huru kunde då kanslern 1655 taga för gifvet,
att nästa riksdag skulle sammanträda om tre år?
Tänker man sig möjligen, att 1655 något bestämdt
riksdagsbeslut förelåg, enligt hvilket ständerna skulle samlas om tre år, så
tager man miste. Emellertid förekommer likvisst en treårs-period flere
gånger berörd i förhandlingarna vid riksdagen, särskildt i frågor som
stå i samband med bevillningen. Riksdagsbeslutet lemnar flere exem-
1 Endast tryckta källor hafva vid utarbetandet af denna uppsats varit förf.
tillgängliga. — 1 Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags protokoll, V, 2, sid.
184. — 3 Denna g lyder, i hvad som afser denna fråga; »och ändock riksdagarne
hafwa sin beswär och kåstnader med sig, och till riksens tarf ofta nog undertiden
anställas; Så synes dock uti K. M:tz omyndige år nödigt, at de öfwer tre år icke
uppskjutes, utan at Ständerne hwart tredie år måtte komma tillsammans» o. s. v.
Stiernman, Alla Riksdagars och mötens beslnth, TI, sid. 1353.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
