Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
strödda meddelanden och aktstycken
för längre period än 1 år. Dess uppkomst daterar sig från
utskottsmötet i Stockholm 1620; om dess fortvaro heter det i nämnda
mötes beslut »att hon dubbelt måtte utgå, en gång i detta år, och
sedan annan gången på det år etc. 1621.-»1 Boskapsskatten blef,
som bekant, sedermera nästan oafbrutet förnyad. Att den därvid
nästan alltid gifvits för 2 eller flere år åt gången, har tvifvelsutan
varit af största betydelse för uppkomsten af föreställningen om en
flerårig bevillningsperiod. Huru denna föreställning så småningom
visar sig öfva inflytande på ständerna vid beviljandet äfven af andra,
ursprungligen ett-åriga gärder, skall af det följande framgå. 2
Första gången boskapsskatten förnyas, är på 1622 års riksdag;
äfven då bestämmes dess fortvaro till 2 år.3 Först efter denna
två-års-periods utgång 1624 sammanträda ånyo ständerna, och bevilja då
åter boskapsskatten för de tvänne följande åren. De ord, med
hvilka denna tidsbestämning omnämnes i riksdagsbeslutet: »Wi hafwa
och bewilliat, att landzhielpen skal wara i tu år; effterty wi wäl kunne
besinna, att sakerne icke så hastigt kunne komma till ända; och på
det K. M:t icke för en sådan orsak åter skall behöfwa att
för-skrifwa ständerne och dermedh kan ske andre wårdande erendeu
försumma»,* angifva tydligt, att man vid bevillningsperiodens
bestämmande hade tanken fäst på nästa riksdags sammanträde. Liksom för
boskapsskatten blef naturligtvis treårsperioden bestämmande äfven för
den bevillning, som borgerskapet i dess ställe skulle erlägga.3 Öfriga
gärder under denna tid äro däremot ett-åriga.6
1626 hölls icke någon riksdag, dock synes boskapsskatten äfven
detta år blifvit förnyad genom underhandlingar i landsorterna.7 På
januaririksdagen 1627 blef den däremot åter officielt beviljad, denna
gång dock blott för ett år. Men på den riksdag, som
sammankallades på hösten samma år för att anskaffa nya medel till kriget,
återgår man till den fleråriga bevillningsperioden. Redan i
rådsprotokollen fore riksdagen finnes denna fråga berörd; rådet besluter
nämligen att begära boskapsskatt för 2 år.8 I den kungl,
propositionen framställes emellertid förslag till en treårig bevillningsperiod
både för utskrifning och boskapspenningar.9 De ofrälse stånden
synas med anledning häraf ha fattat olika beslut, i det prester och
borgare gifvit respektive boskapsskatt och utskrifning på tre år,
bönderna däremot boskapsskatt endast på ett.10 Hos adeln var saken
föremål för åtskillig debatt; rörande utskrifningen stannade man vid
ett år, ehuru med löfte att »uthan någen herredagz sammanförande»
1 Stiernmftn, I, sid. 744. — 2 Då jag därvid talar om gärder, fäster jag intet
afseende vid den möjliga variation i afseende på storleken, som de vid olika
tillfällen undergingo, ntan endast vid bevillningsperioderna. —- 1 Stiernman, I, sid.
758. 4 Stiernman, I, sid. 762. — * Stiernman, 1, sid. 774. — 8 Från desso
bör dock kvarntullen undantagas, hvilken åtminstone af rådet tillsvidare
betraktades såsom ständig, och såsom sådan utgick utan särskild förnyelse. Liknande var
äfven förhållandet med de 1622 införda lilla tullen och acciserna. — ’
Hallen-berg, a. c. V, sid. 441 ff. — 8 Tham, Bidrag till svenska riksdagarnes historia
1626—1629, Lund 1855, sid. 23. — 8 Ridd. Prot. I, sid. 73. — 10 Tham,
sid. 30, 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
