Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämda perioder för den svenska riksdagens sammanträde 153
Bevillningsfrågan på riksdagen 1640, som liksom den
föregående var sammankallad till den 13 januari, afgöres på ungefär
samma sätt som på denna. Både boskapsskatt och utskrifning gifvas
på 2 år, 1640 och 1641, dock för det sista årets utskrifning med
samma vilkor som 1638.1 Men äfven till ännu en förut ettårig
gärd råghjälpen, sträcker treårsperioden sitt inflytande. Adeln
förmåddes nämligen att gifva den på två år,2 men då detta synes ha
stött på hinder hos de andra stånden, så kompromissade inan i
riksdagsbeslutet på det viset, att man visserligen nu gaf gärden endast
för 1640, men tillika lofvade att i händelse af god årsväxt
nästkommande år förklara sig till K. M:ts nådiga behag, derest K. M:t genom
skrifvelser komme att begära dess kontinuation.3
Från denna riksdag föreligger äfven ett försök från regeringen
att få de två åren utbytta mot tre. Den lät nämligen den 24
januari hos Bidd. och Adeln hemställa, huruvida ståndet ej ville förbinda
9ig att, i händelse freden ej blefve en verklighet under de närmaste två
åren, vid skrifvelser från regeringen till landsorterna samtycka till
bevillning änuu ett år »på dett the icke mötte beswäres till någen
riksdags sammankallelsse, så frampt i medhler innan förlupne twenne år
för andre wichtige orsaker skulld icke någen allmen riksdag nödigt
hade att uttschrifwa». Förslaget vann emellertid ej någon anklaDg.
Adeln svarar bl. annat, att den, där nöden så trängde, hellre ville
förbida en riksdag, och då regeringen lät därvid bero, så förföll frågan
för denna gång.4
I januari 1642 . . . efter bevillningsperiodens utgång ...
sammanträder nästa riksdag. ’ Gången af förhandlingarna är den vanliga:
K. M:t begär folk och medel, och adeln beviljar för två år
utskrifning och boskapsskatt [eller rättare den penningebjälp efter gårdetalet,
som från och med denna riksdag träder i stället för boskapsskatter
efter boskapens antal].5 »På twenne år til en prob» beviljas äfven
den gärd, som nu antagits i stället för skjutsningen, de s. k.
skjutsfärdspenningama.8 Riksdagsbeslutet är i dessa punkter af
samma innehåll som ridd. och adelns svar.1
Den periodicitet i riksdagarnes sammanträdande, som gjort sig
gällande under tiden närmast före 1642, återfinnes under tiden
närmast därefter ej lika tydlig; vid bestämda bevilluingsperioder fasthåller
man emellertid fortfarande, tillsvidare vanligeu äfven vid tvåårsperioden.
Närmaste riksdag sammanträder i oktober 1643. Det var det
förestående danska kriget, som föranledt dess sammankallande vid
denna tid; det var dock endast några månader tidigare, än eljes
varit behöfligt, ty bevillningen utgick endast till årets slut. Vid den
1 Ridd. Prot., III, sid. 143, 114, 144; Stiemman, II, sid. 968, 969. —
2 Ridd. Prot., III, sid. 113, 143. - 3 Stiemman, II, sid. 970. — 4 Ridd. Prot.,
III, sid. 116, 117. »Hvilkett den Högloflige Regeringen sig så wida hafwa behaga
låtidt och förwenta en Riksdag der sådant Rikens Tarf fordrer• heter det i
protokollet. — 4 Ridd. Prot., III, sid. 250, 251. Debatterna äro rätt vidlyftiga i
fråga om bevillningens storlek, men däremot af föga vigt rörande tiden, ehnrn
adeln till en början uttalat sig för ettårig bevillning. — 8 Ridd. Prot., III, sid.
260. — Stiemman, II sid. 1000, 1002, 1004.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
